Ryssarna tar ut miljarder från sina konton och driver banksystemet mot kris

Osäkerheten i det ryska samhället har lett till att medborgarna allt oftare tar ut sina pengar på bankerna.

Enligt uppgifter från den ryska centralbanken har bankkunder hittills lyft rubel till ett värde av 22 miljarder euro sedan årets början.

Prognosen från landets största bank Sberbank visar att takten under sommaren har ökat. Enbart i juni och juli togs sammanlagt 11 miljarder euro ut.

Siffrorna är alarmerande för Vladimir Putins Ryssland.

Uttagen under hela det här året kommer nämligen att vara dubbelt så stora som under det första året av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, konstaterar Washington Post i en uppmärksammad artikel.

De enorma uttagen kan skapa en allvarlig kassabrist för de ryska bankerna. Ett banksystem som redan är ansträngt av osäkra lån efter en utlåningsboom till krigsindustrin.

Tänker staten konfiskera?

Det finns flera orsaker till varför uttagen ökar.

Det finns en stor oro i det ryska samhället inför vad som ska hända efter dumavalet i september. Ett envist rykte gör gällande att staten överväger att frysa privatpersoners konton för att kunna finansiera kriget.

I juni föreslog också kommunistledaren Gennadij Zjuganov att staten borde konfiskera ”tiotals biljoner rubel”, det vill säga hundratals miljarder euro av de tillgångar som både privatpersoner och företag har på bankkonton.

Enligt den ekonomiska experten Alexandra Prokopenko, tidigare rådgivare vid Rysslands centralbank, speglar uttagen en utbredd rädsla.

– Folket har inget förtroende för det ryska banksystemet, säger hon i artikeln.

Även om Prokopenko anser att en nationalisering av tillgångar är osannolikt, utesluter hon inte att myndigheterna kan införa begränsningar för uttag.

Rädslan för statliga beslag är inte obefogad. Åtminstone inte bland den ekonomiska eliten. Enbart under fjolåret beslagtog regimen tillgångar för 50 miljarder euro.

Drönarattackerna ökar oron

De allt mer intensiva ukrainska drönarattackerna har förvärrat osäkerheten. Attackerna mot oljeraffinaderier har slagit ut över 30 procent av landets kapacitet och orsakat en allvarlig bränslekris.

Även Rysslands största näthandelsbolag Wildberries har drabbats av minst 20 attacker mot sina lager under sommaren.

Samtidigt stampar den ryska ekonomin på stället medan statens budgetunderskott ökar dramatiskt. Regeringens försök att öka intäkterna genom skattehöjningar har drivit delar av näringslivet in i en gråzon.

Numera ber småföretag ofta om kontantbetalning för att undvika att betala skatt. Centralbanken anger också avbrotten i mobilnätet som en orsak till att medborgare föredrar kontanter när de betalar.

Stora ryska företag försöker i sin tur flytta pengar utom räckhåll för staten genom att placera dem utomlands. Totalt fördes över 9 miljarder euro ut ur Ryssland under andra kvartalet i år, enligt centralbankens uppgifter.

Regimen reagerar nervöst

Uttagen har redan undergrävt den ryska regeringens försök att samla in pengar för att finansiera kriget genom att ge ut statsobligationer.

I juli tvingades finansministeriet överraskande ställa in en auktion med statliga obligationer eftersom marknaden inte ville investera i den ryska statsskulden.

Enligt statliga Sberbank innebär bankernas problem med likviditeten att många helt enkelt inte har kontanter över för att kunna köpa statsobligationer.

I ett tecken på hur känsligt trycket på Rysslands finanser har blivit avskedades nyligen chefsekonomen vid den statliga banken VEB, Andrej Klepatj.

Orsaken till expertens fall var att han offentligt hade sagt att Ryssland inte kan vinna ett utmattningskrig mot Ukraina så länge Kiev stöds av väst. I stället varnade han för de ökade kostnader som sanktionerna utgör och att landet går mot en social kris.