Fotbojor, utvisningar och ekonomisk katastrof hotar då Trump vill utvisa haitier

Mängder av haitier som bor i delstaten Ohio har fått kallelse att infinna sig vid USA:s ministerium för inrikessäkerhet (DHS) och USA:s immigrations- och tullmyndighet, mera känd som ICE, för att diskutera sitt tillfälliga uppehållstillstånd.

Kallelserna började skickas ut efter att den temporära skyddstatus, temporary protective status (TPS), som har låtit många haitier bo i USA, upphörde att gälla i slutet av juli efter ett beslut av Trumpadministrationen.

Många av de inkallade riskerar att utvisas omedelbart eller att få fotboja i väntan på att deras ärende behandlas.

Ett svårt slag för haitier i USA

James Fleurijean arbetar som frivillig vid Haitian community help and support center i staden Springfield i Ohio.

– Vi försöker hjälpa folk som kommer till oss att hitta transporter, hitta tolkar och jurister som kan hjälpa till vid de här samtalen.

Han beskriver läget som ytterst stressigt för de berörda. En del vågar inte lämna sina hem på grund av läget.

– Det här är dåligt för deras mentala hälsa, deras fysiska hälsa, det här är riktigt förödmjukande, säger han.

Omkring 350 000 haitier bor i USA. Av dem bor mellan 12 000 och 15 000 i Springfield, cirka en timmes bilfärd norr om delstatens Ohios tredje största stad Cincinnati.

Staden blev internationellt känd då president Donald Trump och vicepresidenten JD Vance under sin valkampanj 2024, utan bevis, påstod att haitier som kommit dit illegalt äter statsbornas hundar och katter.

Efter flera dödsskjutningar och andra incidenter som orsakats av ICE-agenter under instatser i städer som Minneapolis och i delstaten Maine, har man valt en mera diskret metod där man istället skickat ut skriftliga kallelser till individuella träffar.

Många med haitisk bakgrund söker sig därför till hjälporganisationer som den Fleurijean jobbar med i Springfield eller i närliggande staden Dayton.

Under intervjun ringer Fleurijeans dörrklocka regelbundet och han är tvungen att avbryta ett par gånger för att tala med besökare, ömsom på kreol och ömsom engelska.

En stor del av Springfields haitier talar inte tillräckligt bra engelska för att förstå sig på den juridiska jargongen i de här situationerna, säger han.

– De kan tillräckligt med engelska för att klara sig i vardagen. Men för sådana här specifika situationer behöver de någon som kan det juridiska så att de känner sig bekväma under de här samtalen.

Under träffarna får de kallade besvara frågor och gå igenom dokumentation. Här avgör DHS och ICE också om de utgör en flyktrisk.

Fleurijean säger att många av haitierna som infinner sig hos ICE kommer ut med en fotboja, trots att de kanske har en pågående asylprocess och inte nödvändigtvis är på väg att utvisas.

Att det här sker har också verifierats av lokala medier och bland annat tidningen Washington Post.

Fotbojorna får många att dra paralleler till Haitis historia som slavkoloni.

– Att be en haitier att sätta något kring benet, det påminner dem direkt om slaveri. Det är vanärande. Och här i USA betyder en fotboja vad det betyder. Om någon ser dem bära dem tänker de kanske att de är kriminella, vilket de inte är, säger han.

En fortsatt kamp

President Donald Trumps popularitetssiffror fortsätter dala på grund av kriget i Iran och de allt sämre ekonomiska förutsättningarna för många amerikaner.

Migrationspolitiken är en få punkter där Trump fortfarande åtnjuter ett visst stöd från sina väljare, och att avsluta TPS har varit ett av Trumps mål sedan hans första mandatperiod.

Stabschefen Steven Miller, en av de mest inflytelserika personerna bakom administrationens immigrationspolitik, har också aktivt drivit på frågan.

Trumpadministrationen beslöt i februari 2026 att avsluta TPS för haitier, och menade att Haiti är ett säkert land att återvända till.

Det här trots att USA:s utrikesinisterium samtidigt för närvarande klassar Haiti som riskgrupp fyra, och avråder resor dit under alla omständigheter på grund av ”brottslighet, kidnappning, terrorism, oroligheter och begränsad sjukvård”.

Statsvetaren och Haitiexperten professor Robert Fatton beskrev redan förra året Haiti som ett samhälle i förfall.

Trumpadministrationens beslut bromsades av en federal domstol i Washington DC, men Högsta domstolen ställde sig på administrationens sida.

Oro och rädsla för framtiden

Som en följd av Högsta domstolens beslut i februari har mängder av haitier mist jobbet i hela USA.

Anledningen är att de sägs upp av sina olika arbetsgivare som inte orkar eller kan navigera de administrativa och juridiska problemen som nu uppstått.

För de berörda betyder det en plötslig ekonomisk katastrof. Löner kan inte betalas ut och inga nya arbetspass kan schemaläggas. De kan inte heller ansöka om arbetslöshetsunderstöd.

James Fleurijean säger att många i Springfield har ställt sig bakom haitierna och vill hjälpa till på något vis.

Haitian Support Center och liknande organisationer i Ohio har samlat in donationer som de sedan delas ut av volontärer.

Samhällets stöd till haitierna

DHS och ICE lokaler dit bland annat Springfields haitier måste inställa sig, ligger i Blue Ash, en lugn förort med industrikaraktär i staden Cincinnati.

Tom Mertins som nyss blivit pensionär bor i nära anläggningen. Han har tagit för vana att gå förbi varje dag för att se vad som händer.

Under första söndagen i augusti höll flera hundra människor en vaka, organiserad av olika hjälporganisationer, utanför anläggningen till stöd för haitierna.

– De kom hit för att visa stöd, och för att det ska finnas ansvarsskyldighet, för att säga ”vi är här, vi ser vad som händer och vi motsätter oss det, säger Mertins.

Mertins var på plats då, och tänker delta om det ordnas flera liknande aktioner.

– Jag skulle önska att Steven Miller eller Donald Trump tillbringade lite tid med de här människorna, och såg på deras situation med lite mera medkänsla, det skulle på riktigt göra det här landet stort, säger han.