Ny bok om Hangö och kriget 1941 lyfter fram strider och försvar av våra kobbar, skär och havsvikar

I juli i år utkom en ny fackbok om striderna vid Hangöfronten sommaren och hösten 1941. Författarna bakom boken vill ge en bredare och mer nyanserad bild av händelserna än tidigare skildringar. Boken innehåller också tidigare opublicerade källor.

– Alla personliga berättelser gör intryck på en och därför har vi lyft fram dem. Alla berättelser är också olika, men då de har en personlig koppling kommer de närmare en. Traditionell krigslitteratur har ofta handlat om enheter, militärgrader och förkortningar som också intresserar en viss publik, men vi ville göra en mer lättillgänglig bok som också lockar en bredare publik.

Det säger Ekenäsbon och lokalhistorikern Sonja Bäckman, som är aktuell med en ny bok om fortsättningskriget och den tid när Hangöudd var en sovjetisk marinbas.

När Sonja Bäckman talar om ”vi” hänvisar hon till sin författarkollega, Hangöbon Ilkka Linnakko. De två har känt varandra i tio år. De var båda med om att bygga upp Hangö Frontmuseum på nytt inför 100-årsjubileet av Finlands självständighet.

– Vi samarbetade redan då en hel del kring fotografier och texter och kom fram till att vi jobbar ganska bra ihop.

De senaste åren har de därför fortsatt jobba ihop. De har tillsammans skrivit boken Hangö 1941 – Den okända fronten, först på finska och sedan har Sonja Bäckman ännu översatt den till svenska.

Den okända fronten, alltså Hangöfronten gick från Hitis och Bengtskär i väst till Bromarv norr om Hangöudd och vidare till Hästö-Busö i öster.

Terrängen var utmanande och bestod till stor del av skärgård, alltså holmar och kobbar omringade av vatten.

– I skärgårdsstrider handlar det mycket om utrustning och utbildning, vilket vi saknade på finska sidan när kriget bröt ut sommaren 1941, berättar Sonja Bäckman.

De ryska soldaterna var väl utrustade med bland annat snabbgående bepansrade båtar medan finländarna fick ty sig till fiskebåtar, roddbåtar och andra träbåtar som man i all hast samlade in.

– Mycket av krigsmaterialet fanns på östfronten där de stora striderna utkämpades och därför blev Hangöfronten en andra front eller sidofront.

Däremot hade finländarna hemmaplansfavör.

– De kände till skärgården. Många av soldaterna var lokala, männen kom från Bromarv, Ekenäs och Snappertuna.

De finska soldaterna hade också något som var unikt för Hangöfronten; de hade kanotpatruller.

– Man kom på att roddbåtar och åror för ljud, medan paddling är väldigt tyst. Man kom ganska nära gränsen och de holmar ryssarna fanns på, berättar Sonja Bäckman.

Hon beskriver hur soldaterna, oftast bara två män i en kanot, tog sig försiktigt upp på olika holmar för att rekognosera, det vill säga kolla om det fanns ryska soldater på holmarna och i så fall hurdant försvar de hade byggt upp.

– Det var en liten trupp och oftast for de ut nattetid. Det kunde ha gått riktigt illa för dem.

Fackboken Hangö 1941 – Den okända fronten är utgiven av förlaget Libraria. Den kom ut i mitten av juli 2026.

Ny bok om strider, försvar och personberättelser vid Hangöfronten 1941