Att skita i det blå skåpet eller tala om troll – här är publikens favoritordspråk

I juli publicerade vi en enkät där publiken fick dela med sig av sina favoritordspråk. Över 300 svar senare kan vi konstatera att det finns många återkommande klassiker, men också populära talesätt och humoristiska variationer.

Men vad är skillnaden mellan ordspråk och talesätt?

Vi träffade språkvetaren Jenny Sylvin för att reda ut begreppen. Sylvin undervisar i kommunikation på svenska vid Helsingfors universitets språkcentrum.

– Ett ordspråk är en mening som kan stå för sig själv, medan ett talesätt är något som blir en del av en mening, förklarar Sylvin.

Livsvisdomar i smart förpackning

Ordspråk och talesätt är mer än bara gamla fraser. De är välformulerade, bildliga uttryck som ofta bär på ett moraliskt budskap.

– Människor har i alla tider delat med sig av livsvisdomar och goda råd. När en kärnfull formulering upprepas tillräckligt ofta blir den till slut ett bevingat uttryck, säger Sylvin.

Trots att många talesätt har gamla eller bibliska rötter uppstår det fortfarande nya formuleringar, men de flesta blir kortlivade.

– Idag är takten mycket hög och nya uttryck kommer och går. Det är få förunnat att leva vidare i årtionden eller århundraden, säger Sylvin.

Sylvin beskriver ordspråk som en del av vårt kulturarv. De är kulturella färdigheter och språkliga bilder som folk ofta förväntas behärska.

– Samtidigt krävs det ofta ett sammanhang för att förstå dem, och det är något man oftast snappar upp i olika sociala miljöer, säger Sylvin.

Den förväntade kunskapsbanken kan ibland verka exkluderande, men Sylvin betonar att det finns många sätt att vara språkligt framgångsrik.

– Man kan traktera ett språk utmärkt utan att känna till alla nyanser, säger Sylvin.

Från hungriga vargar till sura rönnbär

Bland de inkomna svaren fanns även liknelser och ordstäv.

En liknelse är en jämförelse mellan två saker där orden ”som” eller ”liksom” används för att visa på likheten – till exempel uttrycket ”hungrig som en varg”.

Ordstäv, även kallade wellerismer, är i stället fraser som kombinerar ett citat med en påhittad upphovsman för att skapa en komisk poäng, som i ”Surt, sa räven om rönnbären”.

Vad betyder uttrycken egentligen?

En del talesätt kan låta befängda om de tas bokstavligt, som till exempel ”att skita i det blå skåpet”.

För att förstå logiken måste vi backa till tidigt 1800-tal. Det var nämligen då den klassiska färgen allmogeblå slog igenom på ute på landsbygden.

Blått blev högsta mode och användes på hushållets allra finaste skåp, där man förvarade silvret och det fina linnet. Att uträtta sina behov i gårdens mest värdefulla möbel var därför det ultimata övertrampet.

Ordspråk kan även rymma fler nyanser än vi tror. Ta till exempel ”när man talar om trollen står de i farstun”.

I dag använder vi det när någon vi nyss pratade om dyker upp. Men ursprungligen var det en direkt varning: var försiktig med vad du säger, för den du talar om kan redan stå och lyssna.

Ibland gör vi även om ordspråk till våra egna, som interna skämt med vänner eller familj. En del humoristiska versioner har fått genomslag, men för att förstå humorn måste man ändå oftast känna till det ursprungliga ordspråket.

Enligt Sylvin är regelbunden läsning det bästa sättet att utveckla sin språkkänsla, förstå idiomatiska uttryck och komma i kontakt med ordspråk.

– Mitt bästa tips, inte minst till unga, är att läsa. Det behöver inte vara något komplicerat litterärt verk, det räcker med att läsa något du själv gillar.