Stärk ditt språk – bemästra konsten att använda satsdelar
Live Last read · last published · next check
Ta meningen ”hon vinner en jackpott”. Grammatiskt är den knivskarp: hon är subjektet, vinner är predikatet, en jackpott är objektet. Subjektet är den som utför handlingen, det är själva definitionen av ett subjekt. Men något skaver, för i just den här satsen gör subjektet ingenting. Ingen skicklighet, inget beslut och ... Läs mer
Ett språkkviss testar sällan hur många språk du kan tala. Det testar om du kan läsa ledtrådar. Kviss #626 kretsar kring fyra språk som avslöjar sig på helt olika sätt: vietnamesiska genom tonmarkeringarna över vokalerna, jiddisch genom sitt hebreiska alfabet och tyska ordstammar, brasiliansk portugisiska genom nasala ändelser som -ão, ... Läs mer
Ordet ”samla” hör hemma bland vardagens lugnaste sysslor. Man samlar frimärken, kryddburkar i en låda, familjen kring ett bord. Verbet bär på ordning: spridda saker som förs samman till något överskådligt. Att samma ord fått bära svenskarnas dyraste smålån säger något om hur språket arbetar långt innan ekonomin gör det. ... Läs mer
Ett ord betyder sällan exakt samma sak i alla sammanhang. Ordet ”stark” kan beskriva kaffe, en person, en åsikt eller en doft, och varje gång skiftar innebörden. Det som avgör vilken betydelse som aktiveras är de andra orden i närheten. Ordens umgänge avslöjar betydelsen på ett sätt som ingen isolerad ... Läs mer
Österlenmålet, den sydostskånska dialekt som har talats i generationer runt Simrishamn och Tomelilla, håller på att tystna. Allt färre yngre talare behärskar ordförrådet, och de äldsta uttrycken lever kvar bara hos en krympande grupp. Lars Yngve, skribent och kulturprofil från Österlen, har tagit sig an uppgiften att dokumentera det som ... Läs mer
Göteborg planerar att kalla sin utbyggda stationsdel för ”Göteborg Grand Central.” Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Centralstationen, Grand Central, eller vad? Frågan låter enkel, men den rör vid något oväntat principiellt: vad ett stationsnamn faktiskt kommunicerar, och vad som händer när ett engelskt prestigeord klistras på svensk infrastruktur. ... Läs mer
Ordet världsmästerskap ser helt olika ut beroende på vilket språk du översätter till. Germanska språk som svenska och tyska bygger långa sammansättningar av delarna ”värld,” ”mästare” och ett suffix för tävling. Romanska språk som franska och spanska bryter i stället upp begreppet i tre separata ord, och byter dessutom ut ... Läs mer
Björn Ranelid, Augustprisvinnare och före detta gymnasielärare i svenska, har återigen gett sig in i debatten om svenska språket. Hans tes: svenskan behöver skyddas, inte minst från engelska inslag. Problemet är att hans resonemang bygger på föreställningar som språkvetenskapen lämnade bakom sig för länge sedan. Det gör inte Ranelid ointressant. ... Läs mer
Bokstaven Q är den kanske mest negligerade bokstaven i det svenska alfabetet. Efter stavningsreformen 1906 försvann den ur nästan alla svenska ord, och ersattes av K. Ändå lever Q kvar, både i låneord som quiz och QR-kod och i kreativa uttryck som ”Helt qrasst, Q:et måste göra comebaq!” där bokstaven ... Läs mer
En skribent blandade ihop spett med spätta och fick genast besked från läsarna. Ordet spätta har nämligen minst fyra helt skilda betydelser i svenskan: en plattfisk, en kvinna som sitter bak på en motorcykel, ett plattfiskformat avgasrör och ett uttryck för hög fart. Förväxlingen mellan spett (järnpinne) och spätta visar ... Läs mer
