#84 Praktiskt - vad jag gör i min vardag

Hej på er!
För ungefär ett år sedan fick jag ett mejl från en läsare som undrade hur jag gör för att leva med all den här kunskapen om samtiden utan att gå under.

Det korta svaret? Det gör jag inte. Och jag vet faktiskt inte hur man lever i den här samtiden. Men jag har förstått att det enda man kan göra är att försöka. Det är väl egentligen allt vi kan i våra liv.
Försöka?Det svaret skrev jag då, och det känns fortfarande sant. I nyhetsbrevet Ja, det är svårt nu – så här försöker jag hantera samtiden (hantera = överleva = navigera = tänka = engagera mig ur förtvivlan) försökte jag sätta ord allt det där:

Om texten från förra året var en mer livsfilosofisk sådan men som också bottnade i agerande tänker jag nu mer på små och mer konkreta handlingar i min vardag.

Och nej jag tror fortfarande inte på att personliga livstilsval är den ultimata vägen till storskalig förändring men samtidigt är det ingen dikotomi - om vi inte kan börja där, när doomsdayklockan slagigt 85 sekunder till midnatt och jag inte direkt känner att jag kan påverka Trump och de andra idioterna som sitter i förarsätet just nu då kan jag väl ändå försöka göra så lite skada som möjligt men mina personliga livsval?

Kruxet är också detta:
- Även om vi får till en storskalig systemisk förändring inom planetens gränser kommer det ändå innebära många av dessa förändringar!

- Om vi väntar på alla andra, innan vi förändrar oss, blir kollapsen antagligen mycket tyngre.

Att ibland kliva åt sidan från mig själv och se mina mönster -till och med skratta åt dem -känns befriande. Hur normativ jag är, hur förutsägbar jag kan bli. Det gör mig inte konstig, bara mänsklig.

• Om jag försöker se mina reaktioner → då kan jag inte låtsas att de “bara hände”.

• Om jag märker hur jag påverkar andra → då ingår jag i konsekvenserna.

• Om jag gräver i system, mönster, makt, flykt → då kan jag inte vara neutral.

Medvetandegörande tar bort “good enough” som ursäkt. Det blir istället en pågående process, något som går att justera, fördjupa och ta fler steg i, snarare än att stanna i bekvämlighet.

Och igen, jag sa att detta är en strävan va? Kanske livslångt sådant.

Share

Av mentala orsaker, fysiska, krislägen av olika slag, ekonomisk förutsättning osv osv. Men jag vet också många som skulle kunna göra så mycket mer. Mer än man kanske tror. Det är inte heller allt eller inget som gäller. Och jag tror att fler skulle må bättre av det, fastän man gärna sopar det under mattan!!

• Jobb:

  • Värderingstyrt arbete:
    Jag har alltid drivits mer av det som skaver och väcker nyfikenhet än av trygghet och status. När jag jobbade med tv tackade jag ibland nej till kommersiellt framgångsrika format för att de inte kändes rätt för mig. Det var ofta obekvämt och ja, jag var rädd för att bli irrelevant.
    Tidigare var det mer en känsla som styrde. I dag är det tydligare värderingar. Det betyder inte att jag eller mina samarbeten är perfekta, men jag är noga med vilka jag jobbar med.
    

  • Att väga samarbeten:
    Inför varje uppdrag väger jag påverkan, insats, ersättning, genomslag och det jag brukar kalla brainprint. Jag gör research och försöker förstå varför jag blir inbjuden och vilken roll jag förväntas spela. Ibland är jag ett alibi, ibland någon som ska inge hopp utan verklig förändring -och ibland finns en genuin vilja att ställa om. Min uppgift är att avgöra om min medverkan faktiskt bidrar till framtiden vi behöver och hur jag spelar en roll där. Vad för roll jag vill ta.

  • Arbeta för framtiden: Jag har i stort sett ställt om hela mitt arbete till att handla om omställning/transformation: föreläsningar, workshops och strategiarbete. Jag har behållit delar av mitt tidigare yrkesliv, men riktat det mot återbruk och byggnadsvård snarare än trender eller förändring för förändringens skull.
    

  • Riktlinjer i mitt företag
    Jag har enkla principer: jag äter vegetariskt, behöver inga talargåvor och reser med tåg när det går. Det har ibland inneburit mer krångel till exempel längre resor, men också lett till fördjupade samarbeten. I flera fall har uppdragsgivare ordnat fler uppdrag på plats för att resan ska vara rimlig, vilket skapat nya samtal och relationer.

  • Om att vara obekväm
    Att vara tydlig i frågor som inte är mainstream har ett pris. Vissa blir osäkra, jag får inte alla jobb. Men att inte säga ifrån har ett högre pris.

  • Att tänja gränser
    I nästan alla samarbeten går det att försiktigt flytta gränser. Ställa fler frågor, utmana normer, justera innehåll. Ofta går det längre än man tror. När mina barn var små jobbade jag till exempel aldrig på lov och det gick nästan alltid att lösa. Många hade inte ens tänkt på det. Man kan alltid fråga. Det gäller i arbetet också.

  • Målkonflikter och avvägningar.
    Det går inte alltid att leva 100% till ens värderingar. men jag tror på att man då behöver tänka igenom alla steg och veta varför man gör som man gör. Och ibland utvärdera om det verkligen är så fortfarande.

  

  Behöver ni en föreläsning eller workshop för att bättre kunna navigera de radikala framtiderna? Hör av er!
  Förra veckan fick jag en halvdag med film och tv-branschen som inför en ny miljöstandard NES och veckan innan var det hållbarhetsfestival i Gustavsberg. I mars jobbar jag bla. med Svenska Kyrkan i Västerås, Elmia Cirkulär i Jönköping den 24 och Berghs School of Communication. Missa inte heller kvällen med Fund your mother, Gustaf Skarsgård och Erik Fernholm den 12 mars - biljetter hittar du här. Samt Skavet såklart den 9 mars (biljetter släpps snart).

• Påverkan:

  • Påverka genom vardagen
    Jag skriver regelbundet till politiker, företag och i sociala medier för att vänligt ifrågasätta normer, peka på sådant som skaver, reklamera – men också skicka hejarop. Ett samtal kan ibland vara en hel tittarstorm. Jag har varit med om tv-produktioner som kallat till krismöten efter att en av 1,5 miljoner tittare hört av sig. Det har blivit en rutin för mig.
    

  • Hjälpa i närmiljön
    De flesta kommuner har appar eller hemsidor där man kan lämna ris, ros och medborgarförslag. Det kan handla om ett potthål, trasiga lampor, cykelvrak som blockerar ställ eller bara beröm för att gatorna är städade på morgonen efter en stökig blöt lönehelg. När vi säger till tillsammans blir också vår närmiljö bättre.
    

• Volontärarbete:
  Jag tänker att man inte måste göra allt, alltid. Men att det är viktigt att göra något.

  • Engagemang i organisationer
    Jag engagerar mig ideellt i organisationer och initiativ som arbetar med omställning. Det kan handla om att föreläsa gratis eller sitta i styrelser, till exempel i Klimatklubben och Researchers Desk.
    

  • Stötta civilsamhället
    Jag försöker hjälpa civilsamhället genom att sprida initiativ och arbete som görs. Det spelar ingen roll om du har 30 000 följare eller två -vi är alla influencers i våra egna sammanhang.
    

  • Skavet
    Vi driver Skavet helt ideellt.
    

  • Nyhetsbrevet
    Det här nyhetsbrevet möjliggörs av en grupp som betalar, vilket jag är otroligt tacksam för. Samtidigt är det öppet för alla, eftersom jag tror på att hålla den här typen av innehåll utanför betalväggar.
    

  • Lokalt engagemang
    Föräldraråd, köpa presenter till lärare, sitta i BRF-styrelse -sånt tycker jag att man bör göra ibland. Det ger både insyn i hur saker fungerar och skapar relationer i vardagen.
    

• Ekonomi:

  • Skänka pengar
    Jag skänker regelbundet pengar till ändamål som stärker klimat, jämlikhet och samhällsresiliens.

  • Stötta lokala aktörer och konst
    Jag försöker gynna lokala butiker framför stora kedjor och stödja hantverkare och konstnärer genom att köpa verk och tjänster. Jag frågar mig ofta: vad vill jag ska överleva i samhället runt mig?

  • Pension och investeringar
    Jag har flyttat mina pensionspengar så att de inte investeras i olja, krig och annan destruktiv verksamhet. Jag har också skrivit under initiativ som sätter press på bland annat AP7 - se via Fund Your Mother

  • Personlig degrowth
    Att arbeta värderingsstyrt har inneburit en tydlig ekonomisk degrowth, både i bolaget och privat. Det är ett medvetet val och för mig är det värt det -så länge jag kan försörja mig.
    Jag funderar mycket på var gränsen går för vad som är tillräckligt: inkomst, trygghet, tid och energi. Den gränsen är ofta mer rörlig än man tror.

  • Flytande ersättning
    Jag arbetar med en flexibel ersättningsmodell som ibland gör det möjligt för mig att ta uppdrag där engagemanget är högt men resurserna begränsade.

  • Skuldfrihet
    Jag har inga lån eller skulder. Det är delvis tur, delvis planering - men också ett aktivt val att lägga om livet för att inte fastna i det ekonomiska hjulet (som jag inte tror kommer hålla)

  • Alternativ pension
    Jag funderar på andra sätt att säkra framtiden, eftersom jag inte räknar med att pensionssystemet kommer vara tillräckligt robust. (Community, nya skills, vattentank och low-tech till huset, flexibel hjärna, investera i matsystemet)
    

  • Bojkott och medvetna val
    Jag undviker företag som bidrar till klimatförstöring och dåliga arbetsvillkor, till exempel H&M, Foodora och Uber. Absolut inte Temu eller Shein.
    Jag har också på min lista att se över användningen av Spotify (investerar i krig, trump betalar inte artister), ChatGPT (maga mega donor) och Substack (nazi newsletters) osv - längre boycotlista här. resist and unsubscribe.

    Coca-Cola försöker jag sluta med -de är ju sämst, på så många sätt. Och sluta med Apple känns som en omöjlighet. Så det skaver.

Mat - min stora blindspot

• Inte för att jag inte tycker att det är viktigt - tvärt om!! Men är liksom färgblind och okreativ när det kommer till att laga mat. Har varit pesketarian sedan tonåren. Vill med hela min själ vara vegan men får inte ihop det. En av få områden hos mig där jag kompartmentaliserar. Kan knappt döda myggor. Ser och tänker att alla djur har sinnen, känslor och är värda lika mkt som oss. Hatar köttindustrin från botten av min själ. Så har noll ursäkter. Tycker inte ens det är speciellt gott. Men ett område som jag jobbar på. (Ursäkter, ursäkter ursäkter)

  • Jag försöker välja veganska alternativ där det är enkelt: växtbaserad matlagningsgrädde, vegansk majonnäs, vegansk kaviar och Carlshamns baksmör till det mesta. Dessa veganska bullarna är en favvis.

  • Köper det mesta giftfritt dvs. ekologiskt:
    Jag köper det mesta ekologiskt. Inte bara för min egen skull, utan för att små och medelstora gårdar ska överleva. Det är de vi kommer behöva framåt, gårdar som är vana att arbeta med lokala resurser och begränsningar.
    Ekologiskt är bättre för naturen, för dem som arbetar i den och, i praktiken, den mest rimliga formen av “klimatkompensation” som finns (även om jag inte tror på kompensation i sig). För mig är det en no brainer.

  • Börjat baka eget bröd. Herr Boudet har hjälpt mig med det. <3 tex via denna bok. Jag försöker också välja kulturspannmål från mindre gårdar -spannmål som är både näringsrikare och mer motståndskraftig i ett förändrat klimat.
    Snabba och luftiga mjöler som industriproducerat från Kina, Tipo 00 ger ofta mindre tillbaka, både näringsmässigt och systemiskt.
    

  • Läser på om mat just eftersom det är svårt för mig. Har lärt mig massor om mat av tex Maja Growing Thougts, Sebastien Boudet och Reformaten.
    

  • Gynna andra än jättarna: Tips är också att köpa mat via Mylla.se, livsbutik.se, crowdfarming och ekolådan sätt att stötta mindre producenter direkt.
    

  • Prata med din handlare: Jag försöker också ställa frågor i butik och på take away-ställen: om ekologiskt, om plast, om förpackningar. Ofta handlar det inte om ovilja, utan om att ingen frågat tidigare. Vi kan påverka mer än vi tror.
    

  • Vardagslogik: Resten är ganska basic: ta med egen kasse, släng inte mat, köp det som faktiskt går åt. För oss funkar det bättre att småhandla än att storhandla för mindre svinn. Jag försöker inte vara kräsen, äter rester och accepterar ibland rätt märkliga matkombinationer. Man överlever.
    Jag sköljer ur och återanvänder plastpåsar. Inte perfekt -men bättre än nytt varje gång. (alla ni som tränar på Sats - 1000 påsar nu för skor som bli skitiga- det går att använda vissa som andra redan använt - inte svårare än så.

  • Trädgården:

    Försöker inte klippa gräsmattan mer än nödvändigt, och förvilda andra delar, se vad för växter jag köper så att de inte är för besprutade (sorgligt nog kan vissa köpta växter som är “bra” för biologisk mångfald innehålla så mycket besprutning så att det istället dödar bina, köpa torvfri jord, och kolla extra noga vilka fröer jag köper (även här vill jag varna för många “infleuncer- vänliga” fröer som inte är de bästa. Läs mer hos Growing thoughs.
    

  

Shopping:

• Jag har nästan helt slutat shoppa – även second hand. Forskning visar att all shopping tenderar att föda mer shopping. Ofta är det själva beteendet vi vill åt, inte prylen. Tom. Tradera-notiser som skapar sug, är ett bra exempel, något Björn Owen Glad skrivit bra om.

• Färre, inte fler
  Jag försöker tänka i antal. Jag behöver inte tre par träningsskor. Samtidigt kan jag ibland köpa flera av något jag verkligen använder om jag hittar det second hand -just för att jag vet att det kan dröja innan jag hittar det igen. Utbudet får styra, inte impulsen.
  

• Second hand om jag shoppar
  Behöver inte vara nytt på planeten för att vara nytt för mig. Tycker att Blocket fått sig ett uppsving igen mot marketplace. Även om jag inte gillar H&M så använder jag Sellpy, mina barn mycket Vinted. Nästan allt går att köpa nästan nytt men second hand idag.
  

• Teknik: begagnat och lagat
  Jag köper även teknik second hand och lagar det som går. Mobiltelefoner via Swappie, spelkonsoler och tv via Blocket. Min gamla MacBook lagade jag flera gånger under många år – dyrt på kort sikt, men det sköt upp ett nyköp rejält. Ibland köper jag nytt, men först efter att ha tänkt igenom det ordentligt.
  

• Sova på saken
  Att vänta innan köp är mitt bästa motgift mot impulser.
  

• Använda det jag har
  Jag försöker använda det jag redan äger så länge det bara går.

  

• Laga före nytt:
  Jag lagar och återbrukar möbler och byggmaterial innan jag bygger eller köper nytt. I huset i Leksand ytrenoverar jag stegvis och återkommer ofta till samma fråga: fungerar det som redan finns? Om svaret är ja, använder jag det -även om det inte är “det snyggaste” jag någonsin sett. För vad är snyggt på en död planet? Har tex lagt in en återbrukad parkett.
  

• Material och färg
  Jag målar med plast- och fossilfria färger, som äggoljetempera, linoljefärg och färg från Toniton. (Slamfärg, lerfärg, silikat, viss kalkfärg är också bra. Men här gäller det att ha lite koll. Även designfärgmärken som “känns” bättre för miljön bygger ofta på samma soppa med plast i).
  

• Boken Skavank
  Jag har skrivit boken Skavank, som handlar om att använda det man har så länge det bara går.
  

• Rädda det som slängs
  Jag kollar alltid big bags, containrar och husets återvinning. Jag har hittat saker till ett värde av säkert 30 000 kronor -inklusive lakan och handdukar. Ofta helt och rent (haha tar ju inte en totalt sunkig handduk ut soporna). Folk slänger otroliga mängder fullt användbara saker.

• Laga-lådan
  Jag samlar sådant som ska lagas eller fixas i en låda och betar av den då och då.
  

• Skjuta på nyköp
  Genom att laga och vårda (tänka ett varv) skjuter man upp -eller slipper nyköp
  

• Om perfektion
  Jag ifrågasätter ofta vad som räknas som perfekt och om det verkligen behöver vara det. Vi har många idéer om matchning och idéer från tex instagram men som egentligen är betydelselöst.
  

Hålla saker rent:

• Tvätta:
  Vi behöver bara tvätta ca 7% i tvättkorgen. Pratat med flera personer som kan om tvätt och tvättmaskiner. Vi behöver ofta använda mindre tvättmedel än vad det står i beskrivningar. Tvättar det mesta på 40 grader men då och då varmare för få bort bakterier.

• Använder inte sköljmedel, dåligt för fibrerna i kläderna dvs de går sönder snabbare och uruselt för miljön! och helt ärligt är väl kläderna hårda i två sekunder efter tvätt?

• Använder Pure Effects bakterieätande klädspray för att fräscha upp det jag har haft på mig. (och bra för lukt i skor och sådant man köpt second hand. (Gillar även deras andra städprodukter)

• Vädrar kläder om jag kan istället för att tvätta.

• Städar tvättmaskinen genom att köra ett reningsprogram med en diskmedelstablett.

• Häller i ättika i sköljmedelsfacket mot tex svettlukt eller ibland som mjukmedel.

• Galltvål till fläckborttagning.

• Häller över duschtvål osv i pumpflaskor - fyller ut med lite vatten så använder man ofta mindre tvål. Smartast är ju fast tvål, det blir lika rent fast det känns smutsigare. Men tycker det är lite krångligt.

• Miljövänliga rengöringsmedel: Gör eget allrengöringsmedel med 1 dl ättika (24%), 4 dl vatten, 5 droppar diskmedel (gärna miljömärkt)

  Funkar som fönstertvätt såväl som daglig rengöring av tex bord och diskbänkar. (Via ekotipset)

• Använder linoljesåpa till städning. Väljer bort grön och gulsåpa pga storskaligtindrustriellt tillverkat och inte riktigt samma egenskaper som linoljesåpan. Såpa och rengöringen ovan funkar till det mesta. Ibland om det ska skrubbas tar jag havssalt. Bikarbonat är bra för många fläckar. Ketchup till att putsa div smycken och ljusstakar. Behövs inte ett städskåp med 100 miljarder olika kemikalier, i mitt har jag bara ett par grejer.

Inredning:

• Ljustakar. Har slutat använda värmeljus pga svåra att återvinna och många små delar. Här kan man ju ifrågasätta om man ska ha ljus alls men väljer stearin och svanenmärkt. Samt har bara ljustakar numera där ljusen kan brinna ner helt för att slippa stumpar.

• Paketinslagning: Försöker slå in paket med tidningspapper, tygbitar eller annat jag redan har hemma istället för att köpa nytt presentpapper.

• Vi har precis flyttat och köpte då en dörrmatta, lampsladdar och två sängar till barnen nya. Men tänker då också två steg till dvs är det sängar som de kan ta med sig om de flyttar hemifrån. Det mesta vi behövde “nytt” är från marketplace.

• Flyg: Har inte flugit på snart sex år och försöker hitta alternativa sätt att resa. Flyget är tots allt den största påverkan vi gör och kan bestämma över själva. Önskar att det vore annorlunda. Läs tex Maria Soxbos genomgång här. Jag har skrivit en lång text om att resa 2025 här eftersom jag vill påstå att resandet inte är samma som förut.

• Bil: Äger en bil men använder den så lite som möjligt, mest faktiskt för att åka till vårt landställe. De flesta bilresorna i Sverige är under 5 km av allt för stora bilar. Där är problemet! Märker att det är svårare att tänka på tex på landet där parkering finns i överflöd. Så enkelt att köra bil när man har den. Här har jag vägt hur mycket jag kör bil mot att ha en elbil plus vad jag har råd med. Detta ser jag över någon gång per år för att se vad som ändras både i bilvärlden, med samåkning och min ekonomi.
  

• Klimatberäkning: Tycker det är bra at ha lite koll men inte fastna i, för att fatta var min största påverkan ligger. Klimatkalkylatorn ger en bra riktlinje och man lär sig sina blinda fläckar.

• Synliggöra omställning: Försöker visa det jag förändrar i vardagen både stort och smått för att tänker att det är bra om vi är fler som ser att vi kämpar på.

• Sociala medier: Tänker på vad jag delar, hur mycket och försöker undvika att förstärka klimatförstörande normer.

• Anti-skönhetsoperationer: Svårt för varje år det går för lätt att säga att man älskar rynkor tills man har dem och många omfamnar botox och operationer runt en. Man vet inte om skådisar är 25 eller 150år. Men hoppas jag orkar stå emot, för även här om inte några börjar vem ska? och igen vem tjänar på det?

• Post competition - Dela istället för tävla: - delar tips, resurser, jobb och idéer för att fler ska kunna ställa om, snarare än att hålla dem för mig själv

• Startar Facebookgrupper: I föreningar och barnens skolor för att dela second hand prylar och tex matchställ. I husen där jag bor för att få ihop folk för att lättare kunna dela saker och idéer.

• Tänka bortom transaktioner: Om jag gör nått för någon eller får hjälp av en annan så behöver det ges tillbaka till samma person. Utan hoppas på att man kan skicka vidare åt olika håll.

• Se min omgivning: Plockar upp varor som trillat i affärer, hänger upp kläder som trillat ner även om det inte var jag som haft ner dem. Ställer upp gatupratare om de blåst ner eller affärers flaggor. Säger till personer om jag ser att väskan är öppen eller de håller på att tappa något. Hjälper folk att packa i affären om de har händerna full. Försöker hjälpa om någon ber om att “ta med något glömt” mellan olika städer och jag ändå ska åka den vägen. Försöker hälsa och prata med folk på gatan. Ge komplimanger om jag tänker på dem, speciellt till tanter och gubbar på stan. Inget är egentligen “mitt jobb” men jag tänker att det är en ganska liten insats för att få till det samhället jag längtar efter och som jag tror är bra. Plus mitt eget liv blir bra mycket roligare. Hur mer man gör det - desto mindre kostar det i energi.

• Personlig utveckling: Jag har gått i terapi för att hantera min egen inre omställning och övar på att vara obekväm när det behövs.

• Självrannsakan: Försöker identifiera och förstå mina privilegier, erkänna när jag har fel (fastän det tar emot haha)och lära mig av andra. Läser på, läser om. Kalibrerar. Använder Ai just för att kritisera och vända på resonemang för att se så jag inte fastnar. Inspirerad av denna text av Zoe Scaman.

• Förnöjsamhet: Övar på att se vad jag har istället för vad jag inte har.

• Snälltolka: Lätt att bli reaktiv i denna värld av konstanta chockartade uttalanden men försöker andas och se vad som finns ett lager bakom…
  

• Second hand som norm
  Redan som småttingar fick de handla second hand, följa med på loppisar och se det som normalt. De har gjort misstag, köpt för mycket skräp och blivit lurade på auktionssajter. Men i dag är de väldigt skickliga på att handla begagnat och sälja vidare när något inte passar eller de tröttnar.
  

• Logotyper och status
  När de var små hade vi i princip ett no-logo-förhållningssätt, med undantag för sportklubbar och vissa mindre skejtmärken. De fick aldrig köpa logoplagg nytt, och poängen var att status inte skulle sitta i märket eller vara extremt synlig.
  Barn har såklart koll ändå, och även second hand kan bli en del av statusracet. Men jag tror att samtalen om varförlogotyper används och hur de fungerar har gjort skillnad.
  

• Att bygga motståndskraft
  Just nu tänker jag mest på komplexitet, paradoxer och flexibilitet. Hur man står pall när det blir tufft. Hur man tränar på att se fler sidor av samma mynt. Vi pratar om olika sätt att se världen, om värderingar, om att ifrågasätta makt -och om att göra det utan att bli otrevlig. Även om det lär behövas att vara mer obekväm framöver.
  

• Mina barn är inte jag
  Många blir frustrerade över att deras (vuxna) barn inte gör som de själva gör eller har lärt. Men man kan inte göra mer än att dela det man kan. Ibland påverkar man, ibland inte. Ibland syns det först långt senare.
  Barn är, i det avseendet, som alla andra människor i vår närhet.

Det här är det som jag kan komma på nu. Finns säkert mer eller mindre som jag gör regelbundet. Försöker inte piska på mig själv om jag misslyckas men inte heller fastna i att “jag gör ju allt det här… så det ger mig fripass för xyz”

Isabelle

Till hösten 2026 startar Novia University of Applied Sciences en ny kull av sin masterutbildning i cirkulär design (ansökan öppen 10–24 mars 2026). Jag samarbetar med Novia och är med och utvecklar utbildningen och nu vill vi ha hjälp att göra den så relevant som möjligt.

Utbildningen tar avstamp i cirkulär ekonomi och cirkulär design, men behandlar dem inte som isolerade verktyg eller tekniska lösningar. I stället placeras de i ett bredare sammanhang av systemförståelse, samhällsförändring och polykris -där ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella kriser hänger ihop och förstärker varandra.

Fokus ligger på att:

• navigera komplexitet, osäkerhet och motstridiga mål

• förstå både yttre system (ekonomi, material, energi, politik) och inre processer (värderingar, normer, ansvar)

• se design som mer än problemlösning -som ett sätt att synliggöra konsekvenser, makt och ansvar

Cirkularitet förstås alltså inte som optimering av befintliga system, utan som ett sätt att pröva vad som behöver förändras, omförhandlas -eller avvecklas.

Utbildningen ges till stor del på distans, på svenska, och går att kombinera med arbete. Jag kommer att vara involverad under hela perioden (hösten 2026 - julen 2027). Ambitionen är en nordisk grupp med deltagare från olika branscher.

Nu till er -hjälp oss forma utbildningen:

1. Skulle du kunna tänka dig att gå en sådan här master? Varför/varför inte?

2. Vad skulle du behöva för att få din arbetsgivare med på det?

3. Vad saknar du i dagens utbildningar?

4. Vad behöver du bli bättre på för att omsätta omställning i vardag och arbete?

5. Vem är din drömföreläsare -och varför?

6. Annan input som skulle få dig att söka?

mejla isabelle