Special: Tema Arkitektur (#72)

Sätra Brunn grundades som kurort år 1700 och under 2025 firar Sätra Brunn alltså sitt 325-årsjubileum som kurort. Brunnsmuseet arbetar för att bevara och berätta om Sätra Brunns kulturarv, och som en del i detta arbete så uppmärksammar vi jubileet genom specialnummer av vårt nyhetsbrev. Läs mer om jubileumsåret här.

Denna artikel är baserad på en mängd olika källmaterial, däribland:

• Sökningar i databaser såsom Wikimedia Commons, Brunnsmuseets offentliga kulturarvssamlingar (Omeka) och interna samlingar.

• Brunnsmuseets fysiska arkiv.

• Sökningar i sekundärlitteratur, däribland Brunnsmuseets digitaliserade e-böcker och förarbeten till dessa böcker. Inte minst Ove Hidemarks Att anlägga en surbrunn (1972) och Som »husdoktor» på Sätra brunn under trettio år (2001).

Sätra Brunns grundare Samuel Skragge lämnar tyvärr inga omfattande upplysningar om brunnens äldsta byggnation i sina traktater, som Brunnsmuseet analyserat inom ramen för projektet Skragge-koden.

Istället är det till Ove Hidemark som vi får vända oss för upplysningar kring brunnens äldsta byggnation. I sin “Att anlägga en surbrunn” (1972), som finns att läsa på Brunnsmuseets litteraturwebb, utvecklar Hidemark hur Sätra Brunn antas ha sett ut omkring år 1720. Dessa observationer bygger på dels ett syneinstrument från år 1716 samt en karta över Kijla Brunn som antas vara daterad 1721.

Rekonstruktion i plan och perspektiv av bebyggelsen i brunnens centrala del omkring 1720 på basis av den äldsta kartan från 1721 och syneprotokollet från 1716. Av Ove Hidemark ur Att anlägga en surbrunn (1972).

1721 års karta redovisar följande benämningar av byggnaderna:

• Brunnshuset (A) är ej detsamma som nu, detta första brunnshus lär ha uppförts kring åren 1705–1708. Det nuvarande Brunnshuset upphördes 1744 på samma plats.

• Kyrkan (B) är inte heller detsamma, denna första kyrka brann ned någon gång före år 1760.

• Fruntimmersallén (C) fanns kvar ända fram till 1900-talet när Fribergers badhus byggdes.

• Den Stora Allén (D) är densamma som numera går mot kyrkan, men då denna kyrka uppfördes stod klar först 1866 så gick allén mer ut i det gröna.

• En grön parterr (E) för dem som behaga dansa.

• En allé fram till Brudkällan (G) finns kvar och kallas numera Brudallén.

• Stora Landsvägen (L) finns kvar som den gamla landsväg som går igenom området.

Hospitalet (1) låg enskilt i områdets västra utkant, ungefär vid nuvarande Lasarettets plats. Längs med Stora Landsvägen låg då som nu flera byggnader i linje, från väst- till öst: En köksbyggnad (2), Apoteket (3), En byggnad om 3 rum (4), Matsalen (5) och ett ytterligare kök (7), en byggnad om troligen fyra rum (6) och en byggnad om tre rum (8).1

Därefter låg Porten till Brunnsgården (9) följt av en byggnad om 3 rum (10), Fängelse (11) och en byggnad om 2 rum (12).

Ett stenkast tillbaka mot väst och åt norr så fortsatte byggnationen med två kalla kamrar (13), en byggnad över källaren (14), en bod (15), Traktörens kök och byggnad (16), en kålbod (17), en byggnad till Kommissarie Wolser (18), en byggnad till f.d. Bergsrådet Lübeckers (19), ett kök (20), en byggnad (21). kök och byggnad till Häradshövdingen v. Dysing (bör möjligen vara v. Bysing, 22 och 23), byggnad och bod till Statskommissarien Rudenhielms (24 och 25), byggnad med två små flyglar till Herr Räntmästaren Wallraves (26).

Utanför skissens täckningsområde fanns därtill byggnad och kök för Assessor Adlerbaums (sedermera Hagen, 27), en lada (28), Broarne (29) samt byggnader, kök och källare för Presidenten Fahlström, sedermera Biskopsgården (30).

Som framgår av förteckningen så bestod brunnsområdet redan på 1720-talet av flera privata sommarbostäder, bekostade av vissa priviligerade brunnsgäster av första klass. Denna ordning kvarstod även efter 1700-talet, och de byggnader som inte revs blev istället inlösta av brunnens förvaltning och en starkt bidragande faktor till att Sätra Brunns förvaltade kurortsområde kom att uppgå till mer än hundra byggnader.

Brunnsområdet har utvecklats i årsringar, vilket kan illustreras med områdeskartan från 2002 som visas här nedan. Under 1700-talet var brunnsområdet huvudsakligen samlat runt Brunnshuset och Brunnsgården, vilket visas av de svarta och röda markeringarna. Nybygget, här rödmarkerat med numret 760, utgör en tidig expansion österut då det uppfördes 1792 som hotell för brunnsgäster.

En större expansion dröjde dock till senare delen av 1800-talet, här markerat med gult. Denna sträcker sig i en årsring från Brunnskyrkan (685) i sydöst, via Badanstalten (666-670) i söder till nya lasarettet (692) i väster och bl.a. Brunnsmästarens bostad (724) i norr.

Under första halvan av 1900-talet, här markerat i grönt, förtätas området med ytterligare byggnader som tillkommer. Även under senare delen av 1900-talet, markerat i grått, finns ett antal tillkommande byggnader.

Områdeskarta med dåvarande fastighetsgräns, ur Sätra Brunns Vård- och underhållsplan (2002) av Ove Hidemark. Kartan är modifierad vad gäller den rivna arbetsterapin (764) som återuppförts med samma form som förskola.

Ove Hidemark har berättat om sin tid som brunnsdoktor i sitt kapitel Som »husdoktor» på Sätra brunn under trettio år ur boken Sätra brunn 300 år. I detta kapitel berättar han om att han, på liknande sätt som brunnens doktorer tog hand om patienterna med fokus på människokroppens funktioner, kom att bli husdoktorn som tog han brunnens byggnader med fokus på att “förlösa nya funktionskrav i en bevarad historisk substans”. Hidemark kom till brunnen 1963, i samband med ombyggnationen av Biskopsgården.

Litteratur av Ove Hidemark

Ove Hidemark hade en lång och meriterad arkitektkarriär som delvis var samtidigt som hans engagemang i Sätra Brunn. Han var professor i restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm åren 1986–1994. Hidemark År 1989 blev Hidemark utsedd till slottsarkitekt, där han bland annat arbetade med att restaurera 964 fönster i Kungliga slottet.

Ove var under åren 1996-1997 involverad i restaurering och ombyggnad av Gustavianum (Uppsala universitets museum) i Uppsala. I detta arbete involverades även sonen Jacob Hidemark, som senare själv kom att vara ansvarig arkitekt vid den senaste ombyggnationen av samma byggnad som ägde rum 2019–2024.

Lyssna på avsnittet om förskolan och den kontroversiella arbetsterapin från vår ljudguide Brunnsplatser eller läs det som en artikel. Det är inte samma text som nedan men den baseras på samma material.

Hidemark har gjort sig ett namn för brunnsvänner också för den arbetsterapibyggnad som han lät utforma i slutet av 1960-talet. Under perioden före 1955 fram till 1969 inhystes Sätra Brunns arbets- och sysselsättningsterapin inhysta i en barack, belägen mellan Broarne och Hofbergs. En barack på denna plats syns dock på flygfoto så tidigt som 1955. Terapiverksamheten var i stort behov av mer utrymme, och ett nytt arbetsterapihus ökade denna från ursprungliga ca 200 kvm krävdes ytterligare ca 500 kvm.

Byggnaden utformades som en i tre delar tydligt uppdelad volym, för vävsal, sysselsättnings- och arbetsterapi, i stället för en samlad enhet. Den ursprungliga baracken utgör i ombyggt skick anläggningens sydligaste del. Den fick en utpräglat låg karaktär för att inte konkurrera med omgivande äldre bebyggelse. Dess färghållning sökte sin utgångspunkt i den gröna vegetationen i stället för brunnens genuina rödfärgsarkitektur.

Den nya arbetsterapin byggdes för att inrymma behandlingslokaler, massage rum, sjukgymnastik och arbetsterapi. Idén var att skapa en stor, ljus och luftig byggnad som väl tjänade sitt ändamål men som inte konkurrerade ut eller tog uppmärksamhet från de små röda stugorna, därav den gröna färgen. Man valde också färgen grön för att huset nästan skulle “bli en del av skogen” om man tittade på den från gamla landsvägen.

Byggnaden hävdar såväl sin egenart som underordnar sig omgivningen, och utgör det sena 1900-talets årsring i brunnens bebyggelse. Huset är enligt vård och underhållsplanen som Ove Hidemark tagit fram “en viktig årsring i Sätra Brunns historia” och den enda 1960-talsbyggnad som finns på området.

När arbetsterapihuset byggdes skrevs insändare som tyckte den gröna byggnaden var “stilvidrig” och ett “arkitektoniskt lustmord” i den anrika, och Falurödfärgspräglade 1700-talsmiljön. I april 2016 revs den omtalade byggnaden, som angripits av mögel. I Brunnsmuseets sommarutställning H2O åren 2016-2017 monterades en autentisk del av dörrpartiet från den gamla arbetsterapin.

Med den rivna arbetsterapin kan man tro att historien om arbetsterapin skulle vara över, men så är inte fallet. När Sala kommun behövde flytta den kommunala barnomsorgen från tätorten Sätra Brunn sågs kurorten som en intressant möjlighet för en nybyggd förskolebyggnad. En ny förskola lät därför byggas på platsen för den gamla arbetsterapin, med liknande utformning men med en gråare färg. Det är brunnens första nybyggnation på 22 år.

Videofilm med 12 minuter överflygningar över brunnsområdet, inspelat den 26 maj 2018 i samband med Kulturvandring på Sätra Brunn. Denna och fler videor finns på Brunnsmuseets YouTube-kanal.

Fira Kulturarvsdagen på Sätra Brunn (#72)

·

August 17, 2025

Välkommen till en helg med Sätra Brunns kulturarv i fokus! Brunnsmuseet har arrangerat Kulturarvsdagen varje år sedan 2017, alltså för nionde gången detta år. Men aldrig tidigare har vi haft ett sådant ambitiöst program! Årets tema är ”Bebyggelse och kulturarv”.

Arbetsgruppen tycker till om kandidater om vad som kan vara Sätra Brunns vackraste byggnad! Varje medlem fick göra två nomineringar vardera, här med illustrerande bilder av Gustav Fröjdlund (CC BY), de flesta bilder är från fotoinventeringen 2015. Återkommande nomineringar illustreras med gammal bild.

Leif Johansson

• Societetshuset – fina snickerier och verandor, fina proportioner, en pärla!

• Granbacken – mycket snickarglädje, olik andra byggnader!

Tohbbe Lindblom

• Societetshuset – fina utsmyckningar som ska föra tankarna till vikingatiden.

• Hertigens paviljong – för att den är symmetrisk, ser likadan ut från båda hållen!

Åsa Nilsson

• Granbacken – vackert snickeri.

• Bergabo – mäktig och vacker. Brunnens högsta punkt. Spännande att gå upp i...

Gustav Fröjdlund

• Brunnshuset – ikonisk och tidlös byggnad som i närmare 300 år (sedan 1747) givit skydd till brunnens viktigaste källa. USA har sitt försvarshögkvarter Pentagon, men Trefaldighetskällan har denna Hexagon!

• Nybygget – denna faluröda timmerbyggnad från sent 1700-tal är lika vacker från båda långsidor. Minnesvården av ärkebiskopen Uno von Troil som avled här 1803 ger byggnaden extra historisk tyngd.

Vilken tycker du är brunnens finaste byggnad? Kommentera via webbversionen av nyhetsbrevet!

***