Kan inte ett scensamtal vara lite mer som en gameshow?

Om alla i världen kommer att ha tillgång till personliga, helt fantastiska AI-lärare, är då hela idén om att samla människor i ett rum för att lära sig något tillsammans snart passé?

Nej.

I stället tror jag att vi kommer använda AI för att göra det mänskliga mötet ännu mer magiskt.

För några veckor sedan hade jag det otroligt lyxiga uppdraget att ordna en fullbokad AI-salong på Science Park Skövde, tillsammans med psykologen, indiesjälen och kreativitetsexperten Pär Säthil.

Vi testade då några AI-grepp i rummet som gav mig en föraning om vart vi är på väg.

Hela upplägget på kvällen var nytt för oss båda:

Vi började med ett scensamtal där vi delade med oss av exempel på hur vi använder AI på jobbet och i livet, och hur vi använder insikter från psykologin för att skapa det kreativa och experimentella mindset som jag tycker är den absolut viktigaste faktorn för att dra nytta av tekniken. (Ja – detta är en kulle jag är villig att dö på.)

Efter det körde vi workshop där deltagarna fick ta tillvara på all inspiration och nya idéer och direkt börja skapa sina egna AI-kollegor i ChatGPT.

När vi planerade kvällen var det en grej som kändes knepig:

Hur får vi till ett levande och kul samtal på scenen samtidigt som vi ser till att publiken får den kunskap de behöver för att kunna ha glädje av workshoppen?

Jag märkte i vårt första test att jag lätt föll in en slags föreläsning-i-dialogform som blev… trist.

Lösningen blev att införa ett element av slump, kaos och gameshow.

Med på scenen fanns en midikontroller med en massa färgglada lysande knappar, där varje knapp triggade ett videoklipp som funkade som intro till ett samtalsämne.

Vi förberedde ca 30 samtalsämnen med var sitt videoklipp, och eftersom det var svårt att komma ihåg vilken knapp som triggade vilket intro blev det ett visst mått av slump som avgjorde vilka vi hann med.

Vi kunde också involvera publiken på enkla sätt: “Vill ni att vi ska trycka på den gröna knappen, och prata utopi, eller ska vi ta den ilsket rött lysande knappen och snacka dystopi?”.

Japp, publiken valde den röda knappen. Vilket triggade ett samtal om hur AI-modeller kan fungera som kraftfulla övertalningsmaskiner som kan driva på den politiska polariseringen.

Vissa knappar triggade mer oväntade inslag, som t.ex. en gäst på scenen:

Målet var alltså att samtalet skulle bli roligare och mer spontant, både för vår och publikens skull.

Det var ju första gången, så allt blev ju inte perfekt. Men att döma av den fina feedbacken vi fick både på plats (bl.a. “den bästa workshoppen jag varit på”) och efteråt på LinkedIn (t.ex. här, här, här, här och här) så känns det som att vi är något på spåren.

Särskilt med tanke på att vi bara testade de allra enklaste AI-idéerna, att snabbt och enkelt kunna skapa introvideos med voiceover.

Rösten var kanske det allra viktigaste. För att skapa lite gameshow-känsla ville vi ha en annan röst än någon av våra egna. Min tjej Katja hade nog inte varit så sugen på att göra 30 inspelningar, och sedan spela in på nytt om vi behövde göra ändringar. Men däremot var hon ok med att låta oss klona hennes röst och generera repliker med ElevenLabs.

AI blev alltså förutsättningen för att vi skulle kunna få ihop vårt format och lösa ekvationen: ett spontant, kul, oförutsägbart OCH pedagogiskt samtal mellan två människor på en scen.

Okej, så det var ett första steg. Men mer då?

Hur skulle man med hjälp av AI kunna göra upplevelsen av att lära sig något nytt tillsammans med andra mer magisk?

Det jag tycker känns mest lovande att vi snart kan låta en AI vara med som samtalspartner på scenen, eller i diskussionsgrupper.

Den kommande röstfunktionen i ChatGPT är ju tillräckligt bra för att möjliggöra normala samtal, utan konstiga pauser och väntan på en AI som tänker i flera sekunder. Och den har ju dessutom en otrolig spännvidd vad gäller röstlägen och att uttrycka känslor. Den här videon som släpptes häromdagen ger en känsla av möjligheterna:

Jag ser bland annat framför mig hur vi skulle kunna:

• Ha med min AI-tvilling som sidekick på scenen. Någon ur publiken skulle kunna berätta något om sitt jobb och liv, och utöver det jag själv spontant tänker på skulle tvillingen skulle kunna ge fler exempel på lärdomar från mina AI-experiment som är relevanta i just den personens sammanhang. Att AI-John är bra på det att göra den typen av kopplingar jag själv inte ser har jag skrivit om bl.a. här och här).

• Ha en AI-sidekick i workshoppen, som kan ställa frågor till deltagarna och hjälpa dom framåt i sitt tänkande när de diskuterar hur de kan använda AI i sina liv. När någon känner att diskussionen kört fast eller hamnat på ett sidospår är det lätt att bara kalla in AI:n och fråga: “Nu har vi snackat rätt länge om X, men det var väl nåt annat vi egentligen skulle fokusera på va?”. Att språkmodellerna är bra på att förstå och ge input på samtal skrev och poddade jag ju om redan för ett år sedan.

• Låta en AI skapa skräddarsydda diskussionsfrågor utifrån vilka deltagarna i en grupp i workshoppen är, eller para ihop deltagare som har gemensamma nämnare som gör det särskilt intressant för dom att arbeta tillsammans. Detta är ju just vad jag gjort i mina boksalonger.

Bland det bästa jag vet är ju att samla människor, och försöka skapa förutsättningar för intressanta samtal och utbyte av idéer och kunskap.

AI tar inte det ifrån oss.

AI gör det bara ännu roligare.

/John

Ps. Jag och Pär är väldigt sugna på att utveckla formatet och göra det här fler gånger. Så om du tror att detta skulle kunna vara ett kul sätt för dig och dina kollegor att att bli bättre på att använda AI är det bara att svara på det här mejlet. Går t.ex. att köra som afterwork och kombinera med mingel och musik! Du kan också läsa mer om upplägget här.

AI-salongen finns också på Instagram.