Första Hambergska trendbrottet

2026 har börjat väldigt (kusligt?) likt 2025. Formationen är bekant, poängen trillar in trots att spelet inte övertygar.

En tydlig skillnad dock är att vi ligger mycket djupare. Faktiskt är Elfsborg det lag som fram till BP låg allra lägst i Allsvenskan. Jämförelsen med 2023 är intressant:

Vi kan se att passningsspelet är precis lika direkt, men pressen är mycket lägre. Det är svårt att vinna i längden utan att ha kontroll över matcherna, men 2023 visar oss också att man inte nödvändigtvis behöver kontrollera matcher med högt bollinnehav.

Om man ser till säsongen i allmänhet och matchen mot BP i synnerhet börjar jag ändå fråga mig: kommer vi att börja röra oss tillbaka mot fyrbackslinjen nu?

Vi har haft svårt att sätta hög press i den 343 vi spelat hittills.

• Vingarna måste bestämma om de ska ligga i backlinje eller längst upp och när vi missar blir det farligt. Här ett exempel mot AIK:

• Vi är inkonsekventa i när en mittback ska stöta eller falla. Här går Seb upp för att plocka en mittfältare först, backar sen hem, och bollen går tillbaka till just den spelaren:

• Olsson och Magnússon kan inte täcka lika stora ytor som Besfort/Ouma gjorde och tappar ofta en spelare.

Ett problem som är extra tydligt i år är hur lag har börjat utnyttja ytor bakom Hedlund och höger mittback (ofta Seb).

Målet AIK gjorde kom där och BP satte i system att utnyttja den ytan:

Ofta tog Oliver Berg plats precis framför Seb för att locka upp honom.

Känslan är lite att den defensiva stabilitet som lett till några poäng inte är så stabil som tabellen visar.

Något som däremot börjar se bättre ut är speluppbyggnaden. För att undvika långbollar från Isak och Isherwood har vi börjat sätta Simon i spel bättre. I andra halvlek mot AIK och hela matchen mot BP droppar han ner i backlinjen.

De första passningarna börjar sitta men det är för sällan vi når rättvänd spelare centralt. Här en kombination där Magnússon lämnas helt ren i mitten men bollen slås längs kanten:

Länken till kedjan är fortfarande bristfällig. Men ett steg i taget!

Efter en ganska svag första halvlek mot BP tror jag Hamberg ville ändra lite. När Rufai kommer in i paus är det som en tydlig högerback. Hedlund går fram som ytter, Ihler spelar tia, och vi slutar att försvara med fembackslinje. Det är en ren 4231 som vi spelar i 45 minuter, och bollinnehavet ligger över 60%.

Pressen bet bättre med offensiva yttrar, BP trycktes hem när vi dubblade upp på kanterna. Ett klart trendbrott.

Om vi ska fortsätta med det här kommer högerbacken bli viktig. Intuitivt vore väl att spela Wikström, men kanske är det Rufai som ska få fortsätta?

Det finns en möjlighet att i matcher växla mellan de två systemen. 343/523 när man vill krypa djupare, 4231 när man vill trycka högre. Nycklar till det är en höger-/mittback som kan spela båda roller och en högerytter som kan spela vinge.

Arber får en bra roll, Beck kan komma in som tia, Hedlund får mindre defensivt ansvar…

Nu väntar Halmstad. Ett lag som drog i nödbromsen och plockade in Stuart Baxter. Ett lag som är redo att överge initiativet över matcher. Jag tror att vi börjar bli redo att plocka upp det.

Subscribe now