Åbos tvåspråkiga kulturhus gömmer undan det svenska namnet på fasaden

Texten ”Taiteen talo” i stora, feta bokstäver pryder fasaden till Konstens hus i Åbo. Det svenska namnet lyser med sin frånvaro, trots att byggnaden också har ett officiellt svenskt namn.

Enligt språklagen ska skyltar i tvåspråkiga städer finnas på både finska och svenska.

– Jag tycker att den här skyltningen till Konstens hus är inkorrekt. Det är problematiskt att man baserar en logotyp på bara det ena språket, säger Kjell Wennström (SFP), svenskspråkig representant i Åbo stads namnkommitté.

Namnkommittén föreslog vid invigningen 2022 att det nya kulturhuset skulle heta Taiteen talo, Konstens hus. Så blev också fallet, och det är nu byggnadens officiella tvåspråkiga namn.

Wennström menar att både svenska och finska därför borde synas tydligt på fasaden eftersom det är en allmän byggnad.

Så är inte fallet just nu.

På de mindre informationsskyltarna runtom huset och på innergården anges kulturhusets namn på finska, svenska och engelska. Vissa skyltar pryds dessutom av en speciallogotyp där alla tre språk ingår i själva märket, i stället för bara det finska.

Varför den logotypen inte används på fasaden är oklart. På den stora skylten som syns från gatan har Finlands andra officiella språk fallit bort.

– Med tanke på hur logotypen exponeras på husets fasad borde både det svenska namnet och gärna en engelsk översättning ingå, säger Wennström.

Han understryker också att huset ägs av Åbo stad.

Logotyp eller namnskylt?

Konstens hus i Åbo ab, Åbo stads bolag som driver kulturhuset, hävdar att fasadtexten är en logotyp snarare än en namnskylt. Översättningar behövs därför inte, enligt bolaget.

”Skylten på byggnadens gavelsida är vår logotyp. Vanligtvis används inte översättningar i logotyper på samma sätt som i kommunikationen”, skriver vd Jere Pensikkala i ett mejl.

När Yle Åboland ringer produktions- och kommunikationschefen Anna-Maija Vaimala för en uppföljande intervju meddelar hon att både hon och Pensikkala är upptagna och att de inte har något ytterligare att kommentera i frågan.

Kjell Wennström menar att distinktionen mellan logotyp och namnskylt är hårfin och irrelevant när texten på fasaden är det enda som tydligt syns för allmänheten.

– I dagens mediesamhälle är det allmänt känt att man skapar sig egna logotyper. Yle har sin, Posti har sin och så vidare. Alla är lika problematiska när man baserar dem på bara ett språk, särskilt för offentliga institutioner i tvåspråkiga kommuner.

Om man ändå väljer en logotyp som enbart är skriven på ett språk, menar Wennström att man åtminstone borde förtydliga med en liten text på det andra nationalspråket under.

Grundlagen slår fast att både stat och kommun ska behandla finskspråkiga och svenskspråkiga lika i fråga om kulturella och samhälleliga behov. Språklagen preciserar detta genom att kräva att skyltar och information till allmänheten i tvåspråkiga städer finns på båda språken.

Frågan om logotyper är mer oklar, de nämns inte specifikt i lagstiftningen.

Riksdagens justitieombudsman konstaterade ändå 2017 att gamla myndigheter som Skyddspolisen får behålla sina etablerade enspråkiga förkortningar, men att en ny myndighet inte skulle få göra likadant idag.

Språkinstitutet rekommenderar att nya offentliga institutioner använder flerspråkiga logotyper.

Åbo Svenska Teater flyttar in

Att Åbo Svenska Teater ska flytta in i Konstens hus i januari 2027 gör frågan ännu viktigare, säger Kjell Wennström.

– Jag tycker att det borde vara mycket tydligare. Man kunde ju exempelvis ha valt att använda den mindre logotypen från informationsskyltarna också på husväggen. Den lilla logotypen inkluderar finska, svenska och engelska, säger han.

Wennström vill nu ta upp saken till diskussion i namnkommittén. Han misstänker att beslutet kan ha fattats av en enskild tjänsteman vid Åbo stad, och menar att det inte är ovanligt att kunskapen om de språkpolitiska principerna brister.

Hans slutsats är tydlig:

– Åbo stad har en del att göra på den här fronten.

Hur viktigt är det för dig att offentliga byggnader skyltar på båda nationalspråken i tvåspråkiga städer? Berätta om dina erfarenheter.