Brittiska KAJ-fans som vallfärdat till Vasa tycker bandets humor påminner om deras egen

Danni Sewell från London och Nikki Palmer från Wales har rest hela vägen till Österbotten för att se KAJ:s största konsert någonsin. Spelningen äger rum i Vasa på lördag den 22 augusti.

De är båda stora fans av bandet som de upptäckte via Eurovisionen i fjol, då KAJ representerade Sverige och kom på en fjärdeplats med låten Bara bada bastu.

Sedan dess har de djupdykt i alla deras låtar, sketcher och musikaler.

I Vörå finns en gemenskap man inte har i London

Det första intrycket av Finland och Österbotten verkar vara genuin uppskattning:

– Jag älskar det. Det här är min första gång i Vasa och jag har redan blivit lite kär i stället, säger Sewell.

Nikki Palmer har besökt Vörå en gång förut och känner igen mycket från sitt hem i norra Wales.

– Den där känslan av ett litet, sammansvetsat samhälle med små butiker känns så bekant, men ändå annorlunda. Jag tycker det är fantastiskt, säger Palmer.

Besöket i Vörå lämnade ett starkt avtryck på Danni Sewell som bor i miljonstaden London.

– I London känner man inte sina grannar, men i Vörå kändes det som att alla kände alla. Det fanns en verklig gemenskapskänsla. Det var också surrealistiskt att se platserna man hört om i KAJ:s låtar på riktigt.

Det som charmade Sewell mest var att se stoltheten man känner i byn för KAJ.

– Vi gick in i en garnbutik där de sålde egenhändigt gjorda KAJ-produkter. Det är så vackert att se hur alla stöttar varandra, beskriver hon.

Under sin bilfärd genom den österbottniska landsbygden hade de också åkt via Oravais och smyglyssnat en stund på en guide i full mundering berätta om slaget vid Oravais.

– Han spelade en fanfar i sin militärkostym, det var så himla stämningsfullt.

Humor man känner igen som britt

De två britterna verkar totalt fängslade av det österbottniska humorbandet. Men beundran är trots allt inte långsökt:

– För mig påminner deras humor väldigt mycket om brittisk humor. Jag skulle kunna se en brittisk komiker säga samma saker, bara översatt, säger Sewell.

Hon drar en parallell till den nyzeeländska humorduon Flight of the Conchords som hon omedelbart kom att tänka på då hon bekantade sig med KAJ.

– Jag förstod att de drev med sig själva och med karikatyren av finländare och bastubad, och jag tyckte det var otroligt roligt.

Palmer håller med om att humorn känns brittisk, men tillägger att det finns en magisk gnista med KAJ som det är lätt att smittas av.

– Man har roligt på deras spelningar och de verkar ha oändligt med energi på scenen. Det går inte att efterlikna den känslan, säger Palmer.

Målsättning: KAJ ska spela i Storbritannien

Nikki Palmer och Danni Sewell har blivit kompisar via en brittisk KAJ-gemenskap på sociala medier. De har en aktiv kampanj för att få KAJ att komma till Storbritannien och koordinerar sig via en grupp de kallar för ”Kom ti UK”, inspirerad av KAJ-låten Kom ti byin.

Under sitt Vasabesök har de redan hunnit komma i kontakt med KAJ-fans, byta klistermärken och armband och umgås.

Men en särskilt orsak till att också britter kan vara KAJ-fans är den aktiva kåren av frivilliga som översätter allt som KAJ gör.

– Utan dem hade vi aldrig kunnat vara fans på det här sättet. De översätter allt från musik och intervjuer till sketcher och julkalendrar, vilket gör att vi kan förstå humorn och uppskatta allt på en mycket djupare nivå.

Vad har ni lärt er om den finlandssvenska kulturen genom KAJ?

– Genom finlandssvenska vänner vi fått har jag lärt mig att uppskatta ett långsammare levnadssätt, säger Danni Sewell. I Storbritannien är allt så snabbt och stressigt hela tiden. Att se vänner åka till sommarstugan, bada bastu och bara ta det lugnt har varit en ögonöppnare.

Nikki Palmer visste ingenting om den finlandssvenska kulturen innan KAJ.

– Det har varit otroligt intressant att lära sig om den, och även om dialekten och hur den skiljer sig från rikssvenska, säger hon.

Naturligtvis har Storbritanniens största KAJ-fans redan provat på att bada bastu.

– Självklart! utropar Palmer. Vi har en i vår Airbnb här i Vasa. Vi provade i går kväll.

– Vi kom upp i 80 grader, sedan gav vi upp, flikar Sewell in. Men vi är ju britter, vana vid kyla! Vi ska kanske försöka igen i kväll och sikta på 85 grader.