Barnen önskade solrosor och lärde sig beredskap i Korsholms skolträdgårdar

Lågstadieskolorna i Korsholm har fått skolträdgårdar inom projektet Food Education for the Future (Matundervisning för framtiden). I Replot är det andra säsongen skoleleverna har varit med och odlat.

– Vi har byggt upp det här och fixat, barnen har varit med och odlat och det har varit jätteroligt att ha dem med i hela processen från början till slut, säger Cecilia Weckström som varit med och skapat skolträdgården i Replot.

Barnen har fått önska odlingsväxter och bland annat önskat sig solrosor. Dessutom har de varit med och lagat mat av det som de odlat, och det har också ställt lite krav på växterna: De ska vara lätta att både odla och tillreda.

Weckström berättar att en del av barnen var nyfikna på växterna men inte så intresserade av att äta grönsaker. Det här förändrades ändå när de lagade mat av det som de odlat.

– Alla älskade grönkålen. Det lämnade absolut ingenting av grönkålschipsen, säger Weckström.

Efteråt frågade barnen om de skulle få odla mera, laga mer mat och göra mera grönkålschips.

Gör undervisningen konkret

Projektet har varit gemensamt mellan Finland, Sverige och Norge. Projektledaren Pia Smeds beskriver Norge som ett föregångarland.

– De har till och med en egen skolträdgård på campus så att de blivande lärarna lär sig redan under utbildningen hur man jobbar i en skolträdgård och integrerar den i skolarbetet, säger Smeds.

Skolträdgården är bra för att göra det abstrakta konkret för eleverna. Till exempel blir avstånd och ytmått konkreta på ett helt annat sätt än under en matematiklektion inne i klassrummet.

Skolträdgårdar kan också användas till exempel för undervisning i kemi, historia och modersmål.

– Om man vill ha en annan lärmiljö än bara fyra klassrumsväggar är det här en ypperlig möjlighet, säger Smeds.

Beredskap och klimatanpassning

Men skolträdgårdarna har inte bara handlat om att skapa en alternativ undervisningsmiljö. Ursprungligen kom initiativet till projektet från Sverige.

– I Sverige är självförsörningsgraden kring 50 procent, medan vi har runt 80 procent här i Finland, säger Smeds.

I takt med att jordbrukarna har blivit färre har den uppväxande generationen också fått färre möjligheter att lära sig varifrån maten kommer.

– Projektet handlar både om beredskap, klimatanpassning och om varifrån vi får vår mat, säger Smeds.

Inom projektet har det också ordnats kurser som lärarna i Korsholm har kunnat ta del av. Åbo Akademi har tagit fram en lärarhandledning med tillhörande material som delats ut i skolor runt om i landet.

Hoppas på fortsättning

Pia Smeds tror att Korsholms skolträdgårdar har inspirerat till liknande projekt. Flera lärare har varit i kontakt med henne för att få mer information och frågat om de får nämna projektet när de söker finansiering.

Lärarhandledningen väckte också intresse på Educa-mässan i Helsingfors.

– Där var det många lärare som var så glada över den här guiden, för det har inte funnits sånt här samlat material direkt riktat till lärare tidigare, säger Smeds.

Nu går projektet mot sitt slut, men Pia Smeds och Cecilia Weckström som förevisar skolträdgården invid Replot-Björkö skola hoppas att trädgårdarna ska få fortsätta vara en del av elevernas skolvardag.

– Det har ju varit otroligt uppskattat och vi har fått en bra grund, planterat lite äppelträd och bärbuskar sånt. Tanken är ju att det ska kunna leva vidare, säger Cecilia Weckström om skolträdgården i Replot.