Psykologen om ungas ångest: ”Att stanna hemma från skolan löser inte problemet”

Att fler unga uppges må sämre beror delvis på att de i dag är bättre på att lägga ord på sina känslor, mycket tack vare sociala medier. Det menar ledande psykologen Julia Simonsen.

Baksidan är att tröskeln blivit så låg att även normala känslor kan uppfattas som problematiska.

”Många unga talar om hög ångest även när det handlar om helt åldersenliga känslor av oro och nervositet”, skriver Simonsen i ett mejl.

Hon menar ändå att ungdomar måste lära sig stå ut med negativa känslor eftersom de är en del av livet. Annars finns en chans att måendet börjar styra livet i stället för en själv.

”Det hjälper inte att sopa allt negativt under mattan. Att stanna hemma eftersom skolan ger ångest hjälper inte utan upprätthåller bara problemet.”

Många känner också till olika diagnoser som adhd, vilket har lett till att allt fler unga börjat fundera på om de själva har vissa diagnoser. I dag är det därför vanligare än tidigare att söka sig till olika undersökningar.

Del av ett globalt fenomen

Yle Västnyland kontaktade ledande psykologen Julia Simonsen, Jenni Koskelo som arbetar med elevhälsans psykologtjänster och Saila Laitinen från skolhälsovårdens ledningsgrupp i Västra Nylands välfärdsområde. Hon är servicechef inom skolhälsovården.

De menar att unga i Västnyland mår sämre och att allt fler har svåra symptom. Samtidigt räcker inte resurserna inom de specialiserade tjänsterna till. Detta leder också till utmaningar inom elevhälsans tjänster eftersom alla inte genast får rätt hjälp eller det stöd som är tillräckligt för dem. I stället får de stöd inom andra tjänster tills rätt hjälp kan ordnas.

Ungas mående i Västnyland har särskilt försämrats gällande ångest, nedstämdhet och självskadebeteende, menar studiepsykologen Julia Simonsen.

Fenomenet är en del av en global trend som också syns i Finland då en av fyra högstadieelever har ångest.

Samhällsfrågor, val om framtiden och sociala medier

Utöver typiska tonårsfaktorer påverkas ungas mående av samhällsfrågor och framtidsoro gällande klimatförändringen och det globala säkerhetsläget.

Dagens unga måste fatta beslut om utbildning och identitet allt tidigare. Detta skapar press redan under skoltiden eftersom valen får större och längre konsekvenser på hela livet, menar Jenni Koskelo.

Sociala medier är en annan bidragande faktor och en finländsk studie visar koppling mellan tonårstjejers mående och deras skärmtid. Exempelvis är det lätt att få en falsk bild av andra människors liv som man jämför sig med, vilket kan påverka måendet negativt.

Eftersom sociala medier genererar innehåll utifrån algoritmer, kan det skapa ”bubblor” av innehåll som förstärker ens problem och påverkar en negativt. Den ständiga informationsströmmen gör också många överväldigade och stressade.

”Jämför inte med hur det var förr”

Skärmtiden ersätter ofta kontakter i riktiga livet. I dag formas vänskap, kärlek och identitet i en alltmer digital miljö, menar Simonsen.

Eftersom unga har allt högre skärmtid, byggs deras verklighet allt mer upp kring vad de ser på sociala medier. De är inte längre ”roliga appar” utan har en stor påverkan på ungas mående och liv.

Vuxna borde inse att ungdomars liv ser helt annorlunda ut i dag än tidigare, anser Laitinen. I dag påverkas unga samtidigt av skola, framtid, sociala medier, utseende och prestation, vilket gör att det kan vara svårt att hitta närvaro och lugn i vardagen. Dessutom behöver unga i allt yngre ålder fatta stora beslut om sin framtid.

Koskelo tipsar om att visa intresse, våga prata öppet om psykisk ohälsa och påminna om att ungdomen duger utan att prestera.

Unga vill bli tagna på allvar och känna att deras känslor bekräftas och inte bortförklaras, menar hon.

”Försök lyssna utan att döma och jämför inte med hur det var förr”, tipsar Koskelo.

Källa: THL om skärmtid.

Skola, framtidsoro, världsläget, sociala medier eller något annat: vad tror du att orsakar mest press för unga i dag? Berätta vad du tror i kommentarerna!