Boendet är din största utgift, men också din största möjlighet

Den som vill förändra sin ekonomi tjänar mer på en timme ägnad åt boendekostnaden än på ett helt år av sparade “kaffe på stan”. Boendet är för de allra flesta den största posten i budgeten och därför är det också där en liten förändring ger de största kronorna. En procents skillnad på något så stort märks långt mer än många små uppoffringar tillsammans och ändå är det den post vi minst ofta lyfter på.

Vi lärde oss det i ren praktik när vi byggde vårt hus. Inget gör en så medveten om vad ett boende kostar som att se varje del växa fram med sin egen prislapp, från räntan på lånet till el, värme och underhåll. Den erfarenheten gjorde att vi slutade se boendet som en enda fast klump och började se det som en rad poster, där flera går att påverka mer än man tror.

Boendet är det rum där de stora ekonomiska besluten bor och den som vågar se på sin största utgift med öppna ögon frigör mer frihet än tusen små uppoffringar någonsin kan ge.

Den enskilt viktigaste siffran för de flesta är räntan på bolånet, eftersom den verkar på ett så stort belopp. Säg att du har ett lån på 2 000 000 kronor. En enda procentenhets förändring av räntan betyder då 20 000 kronor om året, alltså drygt 1 667 kronor i månaden, i endera riktningen. Det är mer än många lägger på mat och det avgörs av ett räntebesked eller ett samtal till banken. Därför är det värt att förhandla räntan, jämföra mellan banker och förstå hur känslig den egna ekonomin är för en uppgång.

Samma storlek som gör räntan till en risk gör amorteringen till en möjlighet. Varje krona du betalar av minskar både skulden och den framtida räntekostnaden och bygger samtidigt upp ett eget värde i boendet. Vi ser amorteringen som ett tvångssparande som gör oss mindre känsliga för räntan år för år och desto tryggare ju större del av boendet vi äger själva. Det är ett långsamt arbete, men på den största posten i ekonomin ger även ett långsamt arbete stora resultat över tid.

Åh vad vi skulle bli glada om du ville följa med hela vägen! När du uppgraderar får du allt vi delar varje månad, hur vi gör med vår egen ekonomi in i minsta detalj och du peppar oss att fortsätta. Tack för att du finns 💛

Spara pengar med oss!

Den vanligaste fällan är att låta boendet svälja för stor del av inkomsten, ofta för att man köper det dyraste man kan få lån till i stället för det man behöver. En tumregel vi tycker om är att boendekostnaden helst inte ska ta mer än ungefär en tredjedel av inkomsten efter skatt. För ett hushåll med 40 000 kronor in betyder det runt 13 000 kronor till boendet. Ligger man en bra bit över det blir hela ekonomin spänd och varje oväntad utgift känns i hela kroppen, medan en lägre boendekostnad ger luft åt allt annat.

Frågan om att hyra eller äga får ingen att enas och vi tror inte att det finns ett svar som passar alla. Att äga bygger över tid ett eget värde genom amorteringen och ger en viss kontroll, men det binder kapital och lägger ansvaret för varje trasigt rör på dig. Att hyra blir dyrare i längden för många men ger rörlighet och en förutsägbar månadskostnad utan oväntade reparationer. Det viktiga är att räkna på sin egen situation med ärliga siffror, drift och underhåll inräknat, i stället för att utgå från att det ena alltid är klokare än det andra.

Bygget lärde oss en sak till och den handlar om skillnaden mellan att lägga pengar på sådant man lever i och sådant som mest ska imponera. De renoveringar som gett oss mest i vardagen är sällan de dyraste eller de som syns mest, utan de som gör att huset fungerar och håller värme. Ett kök i senaste modet höjer trivseln en tid, medan god isolering och ett vettigt värmesystem sänker kostnaden varje månad i decennier framåt.

När vi byggde tänkte vi mycket på driften, eftersom den följer med varje månad i decennier framåt. Vi la kraft på isolering och ett vettigt värmesystem och valde ett elavtal utan bindningstid som passar oss och resultatet är att vi håller nere förbrukningen utan att frysa. Drift är den del av boendet som lättast glöms bort. Den märks sällan vid köpet men smyger in månad för månad. Ett hus som är snålt med energi kostar mindre att bo i varje år det står och det är pengar som annars hade runnit rakt ut genom väggarna.

Elen är värd en egen räkning, för där rör sig pengar de flesta inte tänker på. Ett vanligt eluppvärmt hus drar kanske 20 000 kilowattimmar om året. Skiljer det 50 öre per kilowattimme mellan ett dåligt och ett bra avtal blir det 20 000 gånger 0,50, alltså 10 000 kronor om året, bara på att se över avtalet. Lägg till att sänka inomhustemperaturen en grad eller två och täta de värsta dragen, så landar man snabbt på pengar i samma storleksordning som många försöker spara in på matkontot, fast utan att avstå något alls.

Vi vill vara tydliga med att vi inte är rådgivare och att rätt nivå beror på var man bor och hur livet ser ut. Vare sig man hyr eller äger lönar det sig att se över driftkostnaderna också, för el, värme och försäkring summerar till mycket över ett år och de glöms lätt bort bakom den stora siffran för hyra eller ränta. Den som tar tag i boendet, sin största utgift, har tagit tag i det som påverkar ekonomin mest av allt.

• Räkna ut hur stor del av din inkomst efter skatt som går till boendet, så att du ser om du ligger över eller under en tredjedel.

• Ta reda på din bolåneränta och ring banken för att förhandla, gärna med ett konkurrerande erbjudande som utgångspunkt.

• Räkna ut vad en procents högre ränta skulle kosta dig per månad, så att du vet hur känslig din ekonomi är.

• Gå igenom driftkostnaderna, el, värme och försäkring och jämför avtalen så att du inte betalar för mer än du behöver.

• Lägg en amortering du klarar varje månad, så att du sänker både skulden och den framtida räntekostnaden steg för steg.

Vill du använda samma budgetverktyg som vi själva använder för vår ekonomi finns det gratis på sparmakarna.se, så det är bara att gå in och köra igång.

/ Johan & Karin ♥️