Test: Google Pixel 11 Pro – därför blir jag inte imponerad

Årets nya Pixel-mobiler är släppta, och jag har här testat Pixel 11 Pro, uppföljaren till den Pixel som jag ansåg var bäst i förra generationen. Pixel är en märklig telefon att recensera. Google har en helt annan mobilfilosofi än de flesta andra.

Till att börja med har den en egen yttre stil med sin breda kamerapanel på baksidan och lite extra rundade hörn. Det nyaste är nya färger för i år, med en korall- och guldenhet som den mest utstickande. Kamerapanelen har fått en liten designförändring: heltäckande glas.

Framför allt är det prestandan som skiljer Pixel från andra premiummobiler, och inte på ett bra sätt. Deras Tensor-kretsar ligger konstant efter både de bästa och de näst bästa från andra leverantörer. I alla fall i beräkningskraft.

Allt i vardagen flyter dock på fint. Google har alltid varit bra på att anpassa systemets kodbas och användarupplevelsen till den hårdvara de har. Så i de allra flesta situationer känns och beter den sig som en riktig toppmobil.

Svag grafik, snabb AI

Men inte alltid. Det som tar emot prestandamässigt är att försöka använda mer krävande tredjepartsappar, eller att filma i 8k, vilket också kan fresta på och göra att mobilen går varm. Grafikkretsen är också bara marginellt uppgraderad, och var påtagligt klen redan innan. Så ställ inte förväntningarna för högt för spel.

Tensors npu är däremot mer markant uppgraderad och sägs vara 50 procent snabbare än förr. Det är dock svårt att säga säkert, då nästan all AI i systemet kör en hybrid av molnbaserad och lokal AI, och AI är notoriskt svårt att prestandamäta. Men det verkar onekligen funka snabbt. Och bra.

Det tydligaste är AI-funktioner i kameran, från smart multi-shot som kan komponera ihop den bästa bilden automatiskt, till Magic Capture som extraherar stillbilder ur videosekvenser. Det finns också nya smarta videoverktyg som en teleprompter som följer med när du läser upp texten, ljudvisualisator för att undvika överslag i mikrofonen, och mycket bra molnbaserad efterstabilisering.

Kamerorna är mestadels samma som i Pixel 10 Pro. Du kan nu zooma in med AI-uppskalning till 120x. Inte särskilt snyggt, men det går. Framför allt har kamerans mörkeregenskaper blivit väldigt bra, både för att fota snabbare och filma med bättre balans och mindre brus.

Mer strömsnålt, snålare med minne

Batteriet på blygsamma 4 850 mAh är i stort sett identiskt med föregångaren. Kombinerat med strömsnålare systemkrets och det effektiva Android 17 blir det ändå en mätkbar förbättring av batteritiden. Jag kan surfa och scrolla sociala flöden hela dagen utan problem. Den trådlösa laddningen är uppgraderad till 25 W med qi 2.2, medan sladdladdning ligger kvar på 30 W usb pd 3.0.

Två saker har faktiskt nedgraderats från i fjol. Dels har Google skippat den billigaste 128 GB-modellen – nu börjar den på 256 GB. Dels har den nya instegsmodellen på 256 GB 12 GB ram istället för tidigare 16 GB. Även med jämförbara lagringsmängder har mobilen blivit dyrare än Pixel 10 Pro. Minneskrisen drabbar alla, även en jätte som Google som delvis själv är ansvarig för den med sina egna stora AI-satsningar.

Pixel-upplevelsen håller

Efter uppstart möts jag av Android 17 med Pixels stilrena Material-design, vilket bidrar till en behaglig och avskalad upplevelse som bör tilltala många av oss nordbor. Jämfört med en Samsung-, Xiaomi- eller Oppo-mobil är det rena rama zenupplevelsen.

Sju år av utlovade uppdateringar och extra snabba funktionsuppdateringar, det som kallas Pixel Drops, ska garantera att du alltid har ett färskt och uppdaterat system med alla Googles funktioner innan de når andra Android-mobiler.

Det är en sanning med modifikation. Många av de tidigare utlovade nyheterna har vi fortfarande inte sett röken av och flera av de bästa AI-baserade funktionerna under det nya paraplyet Gemini Intelligence finns inte i Europa ännu. Frågan är också om de kommer med svenskt språkstöd om och när de dyker upp. Saker som realtidsdubbing för video, och en AI-agent som kan göra uppgifter i dina appar åt dig.

En ny bra funktion som finns och fungerar på svenska är en överraskande smart röstdiktering via Gboard. Jag kan staka mig, sluddra och avbryta hur jag vill, och får ändå ut en nästan begriplig text.

Allt nytt är inte lika bra

Den nya funktionen Hilight är en besvikelse. Led-blixten på baksidan dubbeljobbar nu som signallampa som kan indikera status med olika rgb-färger. Tyvärr kan den i dagsläget göra extremt lite. Du kan välja ut ett fåtal kontakter som får lampan att lysa i olika färger om de ringer dig, och du får ljuseffekter i den om du pratar med Gemini.

Det är allt. Det känns pinsamt underutnyttjat. Det här har Nothing redan gjort, och mycket bättre.

Ska du rusa ut och köpa en Pixel 11 Pro? Kanske inte. Det är inte tillräckligt mycket som är nytt, och det som är nytt innebär inte en tillräckligt stor förbättring för att motivera det du får betala. Jag har själv en Pixel 9 Pro och kan vänta mig många av de nya funktionerna även där. Inte alla, men många. Så jag längtar inte efter att uppgradera. Men det som är beroende av lokal AI kan prestera bättre i generation 11 än i Pixel 10-serien med Tensor G5 eller i min ännu äldre Pixel 9.

Mattias är testredaktör för M3. Han har jobbat med oss i många år och vet allt som är värt att veta om datorer, nätverk, smartphones och tillbehör. När han inte är i testlabbet och benchmarkar ny hårdvara är han ute och besöker mässor och andra lanseringsevent för att hålla sig uppdaterade om det senaste.