Niklas Laninges nyhetsbrev #291

Då var det dags igen! Välkommen till en dos psykologi, beteendeförändring och lite tankar om AI.

Jag är bara några veckor från att lämna in manuset för min nästa bok så att få skriva till er alla är en välbehövd paus från redigeringsgrottan.

Dagens meny:

• Antivaxxare i all ära men här är de verkliga hindren kring vaccinationer

• Heta album kan påverka bilkörandet – negativt

• Ännu ett bevis på Youtubes dominans

• Inspirerande aprilskämt från Hässlehom

• Tre nyheter om AI som fångade min uppmärksamhet

• Veckans mediasvep

Som vanligt blir det ett mediasvep på slutet men jag vill redan nu slå ett slag för senaste avsnittet av Sveriges största finanspodd Börsens Finest som jag gästade i veckan. Riktigt kul snack, och förhoppningsvis är det någon som lär sig ett och annat om psykologin kring pengar.

Tack till alla som testat, och gett feedback, på mitt hobbyprojekt sparpsykologi.se. Många blev extra taggade på verktyget Spenderkalkylatorn, det vill säga en beräkning som visar hur ditt sparkapital kan dryga ut din pension.

Jag experimenterar med tjänsten Podreader, här kan du höra en AI-version av mig läsa nyhetsbreven högt på Spotify och på Apple Podcast. 🤖

Brittiska Behavioural Insights Team (BIT) är en återkommande källa i det här nyhetsbrevet, och av goda skäl. Ingen annan organisation har genomfört lika många storskaliga beteendeförändringsprojekt med lika starkt evidensfokus. Nu har de släppt en ny rapport som förtjänar uppmärksamhet: Vaccines in the Age of Engagement.

En sådan här rapport behövs verkligen! Mellan 2019 och 2021 sjönk den globala vaccinationstäckningen för grundläggande barnvacciner kraftigare än på decennier. 25 miljoner barn saknar idag fullständig vaccinering, de allra flesta i låg- och medelinkomstländer.

Det som fångade min uppmärksamhet var rapportens huvudfynd, som går stick i stäv med den gängse debatten. När vi pratar om vaccination i media handlar det nästan alltid om attityder: vaccinmotstånd, konspirationsteorier, misstro. Visst, det spelar roll. BIT:s genomgång av över 100 studier visar dock att de största barriärerna i praktiken är betydligt mer vardagliga. Föräldrar vill vaccinera sina barn, men glömmer bort det. Tiden räcker inte till. Påminnelserna uteblir. Kliniken ligger för långt bort. Informationen når inte fram.

Det är alltså inte ett attitydproblem. Det är ett beteendeproblem. Gapet mellan intention och handling, ett klassiskt tema inom beteendevetenskap, är minst lika relevant här som i sparande, träning eller klimatval.

Det är en viktig distinktion, för den förändrar helt vilka åtgärder som fungerar. Om problemet vore motstånd skulle man behöva övertyga. När problemet är friktion behöver man istället förenkla.

BIT landar i flera konkreta strategier, påfallande lika det vi ser fungera inom andra beteendeområden:

Påminnelser är oväntat kraftfulla. SMS, röstsamtal och planeringshjälp (”när och var tänker du vaccinera?”) förbättrar konsekvent både andelen som vaccinerar och hur snabbt det sker. Enklast tänkbara intervention, ändå bland de mest effektiva.

Betrodda budbärare slår informationskampanjer. Lokala hälsoarbetare, religiösa ledare och andra som redan har förtroende i ett samhälle påverkar normer och beteenden mer än centrala kampanjer. Socialt bevis som ”de flesta i din by har vaccinerat” fungerar även här.

Digitala verktyg kan fungera, men med reservationer. Chatbots och sociala mediekampanjer kan nå den ”övertygbara mittgruppen” och hjälpa till med logistiska frågor. Men rapporten varnar också för att samma plattformar lika gärna kan sprida desinformation om de inte designas med omsorg. AI-drivna verktyg bör komplettera, inte ersätta, mänskliga hälsosystem.

Design slår information. Genomgående är mönstret att det som fungerar bäst inte är mer information utan bättre design. Alltså färre steg, enklare processer, rätt timing. Samma princip som i EAST-ramverket, som jag skrev om i nyhetsbrev #284.

Rapporten är på dryga 100 sidor och det finns mycket mer att hämta, men kärnan är enkel: om vi vill att fler barn ska vaccineras behöver vi sluta övertala och börja underlätta.

Nu till veckans mest överraskande vetenskapliga fynd på tema säkerhetsbeteenden. En ny NBER-studie har nämligen hittat ett oväntat sätt att mäta hur farliga våra smartphones är i trafiken. Forskarna tittade på vad som händer dagarna då stora musikalbum släpps, alltså dagar då musikstreaming ökar med nästan 40 procent. Resultatet: trafikdödsfallen i USA ökar med nästan 15 procent på just de dagarna.

Det smarta med studien är metoden. Det är svårt att studera distraktion bakom ratten direkt, men albumsläpp fungerar som en sorts naturligt experiment då de skapar en plötslig ökning av smartphoneanvändning som inte har med trafik att göra.

OBS! Det är ett working paper och sambandet är inte ett bevisat orsakssamband i strikt mening. Men det är en av de snyggare forskningsdesignerna jag sett på sistone.

I väntan på djupare förståelse rekommenderar jag dock att du håller dig hemma den dagen då Rihanna äntligen släpper ny musik, vägarna kommer att vara osäkra.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om YouTubes dominans. Plattformen är störst inom streaming, omsätter mer än Netflix och är den överlägset mest populära strömningstjänsten på stora tv-apparater. Det sistnämnda är värt att stanna vid: YouTube är inte längre appen där man kollar på korta klipp i telefonen. Det är dit allt fler vänder sig när de sätter sig i soffan på kvällen.

Youtube är TV.

Nu kommer ännu en milstolpe. Enligt analysfirman Moffett Nathanson passerade YouTube under 2025 Disney och blev världens största mediebolag räknat i intäkter. YouTubes uppskattade omsättning landade på 62 miljarder dollar, strax över Disneys medieverksamhet på 60,9 miljarder (exklusive nöjesparkerna). Bara annonsintäkterna stod för över 40 miljarder dollar under året.

YouTube värderas nu till mellan 500 och 560 miljarder dollar. Netflix, som ofta lyfts som jätten i rummet, har ett börsvärde på runt 409 miljarder. YouTube TV har passerat 10 miljoner prenumeranter och väntas inom kort gå om de traditionella kabel-tv-jättarna Charter och Comcast. Totalt har YouTube betalat ut mer än 100 miljarder dollar till kreatörer, musikbolag och mediepartners.

Det här är inte bara en ekonomisk nyhet. Det är en beteendeförändring sammanfattad i en siffra. YouTube vann inte genom att göra bättre tv. De vann genom att låta vem som helst göra tv och sedan bygga infrastrukturen runtomkring.

När alla snackar sänkt matmoms passade Jens Richard från Hässleholm Miljö AB på att få in ett vältajmat aprilskämt. Ett skämt som förvisso också är en ganska bra idé på hur man kan råda bot på matsvinnandet i Sverige.

På Linkedin skriver Jens:

“Prishöjningen införs med omedelbar verkan. Sänkt matmoms är en god tanke men den riskerar att få förödande konsekvenser. Vi tar vårt ansvar för att lindra effekterna och hoppas att fler följer efter” säger Jens Richard på Hässleholm Miljö.

Nytt från 1 april:

• Högre avgift per kilo matavfall - gäller både privat- och företagskunder

• Rabatterad avgift för hushåll med “nära noll-svinn”

• Möjlighet att väga sitt avfall via app (kräver wifi-uppkoppling i sopkärlet)

“Det blir ett bonus-malus-system med syftet att uppmuntra till bättre planering och mindre svinn. Det kanske blir billigare att köpa, men det ska minsann bli dyrare att slänga” säger Jens Richard.

Som trogna läsare märkt är jag väldigt peppad på nyheter om AI. Jag försöker lägga band på mig något så här har du tre nyhetersom tillsammans säger en del om vart generativ AI är på väg.

I Kina har den autonoma AI-assistenten OpenClaw blivit en smash hit. South China Morning Post rapporterar om hur tusentals människor köar för att få hjälp att installera verktyget. Det fascinerande är inte bara populariteten utan att det rör sig om ganska krånglig teknik, OpenClaw är långt ifrån att bara ladda ner en app. Ändå står folk i kö. Det säger något om hur starkt suget efter AI-verktyg har blivit, även bland vanliga användare.

Samtidigt visar två andra nyheter vilka yrkesgrupper AI-bolagen nu jagar. Bloomberg skriver att Elon Musks xAI rekryterar kreditexperter och bankirer för att lära Grok finans. Wall Street Journal berättar att AI-bolag i allt högre grad anställer managementkonsulter.

Rekryteringarna avslöjar en del av bolagens strategi: man hämtar in proffs för att lära modellerna deras hantverk. Det visar rätt tydligt om vilka branscher man siktar på att effektivisera härnäst.

Är du managementkonsult är det kanske läge att kapitalisera lite på detta genom att söka jobb hos ett AI-bolag?

Mediemässigt blev det en smått intensiv vecka, här är ett axplock av var jag dykt upp senaste dagarna:

• Börskollen – Om de vanligaste riskmisstagen sparare gör, och varför vi gör dem.

• Dagens PS – Samma tema, annat perspektiv: misstagen som kan bli dyra på börsen.

• Di TV / Börsmorgon – Varning för hemmaplansfallan, alltså tendensen att investera i det vi känner till snarare än det som faktiskt är bra.

• Sveriges Radio – Om prediction markets och huruvida betting på framtiden kan bli mainstream i Sverige.

• Sveriges Radio – Varför vi undviker att prata om vad vi tjänar, och vad det gör med oss.

Tack för att du läser, ses om två veckor! ♥️