Sista bonden lämnar riksdagen – bidragen blir kvar

Under åren 2023–2027 får svenska markägare och bönder 61 miljarder kronor i bidrag. Därutöver slipper de flesta av dem en rad skatter, bland annat majoriteten av all energiskatt, och i år har de fått ytterligare 1,6 miljarder i så kallat krisbidrag trots att det inte råder någon kris.

I en ledare i markägarnas tidning Land beklagar Susanne Öberg att riksdagen efter valet kan bli utan en aktiv bonde för första gången sedan Arboga möte 1435.

Men ingen annan företagargrupp har under modern tid varit föremål för lika omfattande politisk omsorg som de svenska markägarna.

För perioden 2023–2027 omfattar Sveriges jordbrukspolitik 61 miljarder kronor, varav cirka 46 miljarder kommer från EU och 15 miljarder från svenska staten.

När kostnaderna steg under 2026 kom ytterligare 1,6 miljarder kronor i krisbidrag, främst till så kallade växtodlare.

Träda, hästfoder och raps
Men det är långt ifrån all växtodling som används till människoföda, eller till nyttiga saker över huvud taget. En SLU-beräkning uppskattade exempelvis att omkring 363.000 hektar behövdes för att producera vallfoder till Sveriges hästar. Det motsvarar omkring 14 procent av dagens svenska åkerareal.

Ytterligare omkring 122.000 hektar används 2026 till raps och rybs, enligt Jordbruksverket. Bara en del av rapsen går till livsmedel, medan mycket används till att spä ut bränsle så att dieselbilar går trögare när de tankas med svensk diesel.

Utöver detta får bönderna bidrag för "träda", alltså att bara äga marken och att inte odla den alls. Enligt Jordbruksverket ligger 128.500 hektar, ytterligare 5,1 procent av åkerarealen, i träda 2026.

Det innebär att 24,2 procent – eller närmare en fjärdedel av åkermarken i landet – används till antingen hästfoder, träda eller raps.

Spär ut bränslet
Bilister tvingas formellt sett inte köpa just raps, men i praktiken skapar den lagstiftade reduktionsplikten en fejkad efterfrågan på biodrivmedel.

Sedan juli 2025 krävs tio procents utsläppsminskning för både bensin och diesel. Regeringen beräknade kostnaden för höjningen till omkring 32 öre per liter före moms, och sänkte samtidigt drivmedelsskatten för att gynna markägarna och kompensera bilisterna för merkostnaden. Skattebetalarna som helhet kompenserades dock inte.

Det är alltså svårt att beskriva svenska bönder som en förbisedd företagargrupp.

Ironiskt nog lämnar den ”sista bonden” inte heller riksdagen utan ett generöst arbetsfritt bidrag. Efter åtta år har John Widegren kvalificerat sig perfekt för upp till två års omställningsbidrag på 85 procent av riksdagsarvodet – med dagens arvode maximalt 69.190 kronor i månaden eller 1,66 miljoner totalt, om han inte skaffar sig några andra inkomster under tiden.